Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: intern kontroll (Sida 1 av 4)

Revisorn som korruptionsskrämma

Maktmissbruk och korruption är förhärskande. Därför väcker det stor oro när borgmästaren förmedlar den ytterst oangenäma nyheten att en revisor är på väg till staden. Att revisorn har hemliga instruktioner gör inte saken bättre.

Ungefär så inleds Nikolaj Gogols komedi ”Revisorn”. Visst finns det humor i beskrivningen av revisorns ankomst, men jag har på senare tid funderat alltmer över allvaret i situationen och samtidigt ställt mig frågan: Hur kan revisorn bidra ännu mer till att skrämma korruption och annan ekonomisk brottslighet på flykten?

Revisorn är ingen detektiv som letar aktivt efter mutor. Det ingår inte i själva revisionsuppdraget. Om revisorn däremot ramlar över något som kan misstänkas vara mutbrott i den verksamhet som är föremål för revisionen måste revisorn agera. Först genom att underrätta styrelsen och därefter genom att inom fyra veckor göra en anmälan till åklagare. Under vissa förutsättningar kan revisorn avstå från att anmäla, exempelvis om brottet redan är anmält.

Antalet revisorsanmälningar om mutbrott är få, för att inte säga försvinnande få. Betydligt större är antalet brott som förhindras genom revisionens preventiva funktion – genom revisorns blotta närvaro eller medverkan till effektivare internkontroll. Men efter den senaste tidens korruptionsskandaler och flagranta fall av penningtvätt – som i Danske Bank – väcks förstås frågan hur revisorn kan bli en bättre korruptionsskrämma (ett nyord jag lanserade i Almedalen för något år sedan, om någon undrar).

Jag är övertygad om att revisorn kan och borde göra mer. Nu tänker någon att jag far efter ett större uppdrag där revisorn granskar allt minutiöst. Nej, så tänker jag inte alls. Däremot kan revisorn uppgradera sin samverkan med de andra bolagsorganen – aktieägare, styrelse och verkställande direktör – och därigenom vara med och skapa en miljö, ett slags ”organisatorisk integritet”, som är vaccinerad mot korruption. Detta låter sig sägas, men hur ska det gå till?

Revisorn måste med integritet ställa kritiska frågor och utmana styrelsen att på allvar jobba med riskanalys, internkontroll och policys som också följs upp. I styrelserummet anges ju tonarten för den alltid så avgörande kulturen i en verksamhet. Verkställande direktören och övriga i ledningen ska sedan leva ut värderingarna och verkligen ”walk the talk”, inget flum utan visa vägen genom beslut, agerande och uppföljning. Här kan revisorn stötta genom en träffsäker granskning. Aktieägarna måste också bli mer proaktiva och efterlysa analyser, även från revisorn, när risken för korruption är uppenbar. Jag kommer aldrig att förstå passiviteten från ägarhåll när Telia gick in i svårt korruptionsdrabbade marknader.

Det finns inget att vänta på, varken lagstiftning eller annan normgivning. Revisorn och de övriga bolagsorganen måste själva ta ansvar och lyfta kampen mot korruption redan idag. Det förväntar sig alla.

Vilka är då de utmärkande dragen i en verksamhet med ”organisatorisk integritet”? Jag tror att man ser fenomen som:
• tydlig kultur med väl förankrade värderingar
• levande och proaktiv riskanalys
• internkontroll i ständig förändring
• kontinuerlig dilemmaträning
• transparent rapportering

I en sådan miljö trivs inte maktmissbruk och korruption. Däremot är revisorn alltid välkommen.

Inlägget har även publicerats på Realtid.se och baseras på mitt anförande 7 december 2018 på en konferens i Stockholm arrangerad av Insight Events (som i sin tur utgår från boken Mitt liv som FAR)

Kommentera

Företagens framtida rapportering

Den ökande betydelsen av hållbarhet är ett exempel på att företag och investerare agerar i en omvärld i förändring. Behovet av en annorlunda företagsrapportering har därför uppmärksammats, och integrerad rapportering har diskuterats som ett alternativ.

Nu har branschens europeiska organisation FEE, med support från bland andra FAR, tagit fram konceptet ”The future of Corporate Reporting – creating the dynamics for change”. I det lanseras en Core & More-modell med en sammanfattande redovisning av verksamheten inkluderande affärsmodell, bolagsstyrning och finansiell information (Core).  Till det kommer fördjupningar avseende hållbarhet, risker, intern kontroll, detaljerad finansiell information m.m. (More). I konceptet beaktas också de möjligheter som digitaliseringen innebär.

Alla som är intresserade av företagens framtida rapportering är varmt välkomna till ett kostnadsfritt seminarium 6 april.

Kommentera

Politiker fortsätter att granska sig själva

Under förra veckan publicerades betänkandet En kommunallag för framtiden. Möjligen kan de 1044 sidorna avskräcka en och annan från att kasta sig över dokumentet men visst borde det ha fått större uppmärksamhet.

Under rubriken En förbättrad kommunal revision (sidorna 605-646) återfinns utredningens förslag på hur den kommunala revisionen kan förstärkas. I uppdraget låg bl.a. att överväga en ytterligare professionalisering av den kommunala revisionen. Idag granskar ju förtroendevalda politiker sina politikerkollegor, om än med hjälp av sakkunniga biträden (ofta auktoriserade revisorer eller andra specialister). Mot bakgrund av den återkommande kritiken att politiker granskar sig själva i kommunerna skulle även möjligheter till förstärkt oberoende prövas. Dessutom skulle oklarheter kring de förtroendevalda revisorernas uttalande om ansvarsfrihet i kommuner klargöras.

Det handlar om jätteviktiga frågor för medborgarna tillika skattebetalarna – ökad transparens och insyn, god intern kontroll, minskad risk för korruption och effektiv verksamhetsstyrning. Vad föreslår då utredningen om hur den nuvarande och, i mitt tycke, ålderdomliga revisionen av kommunerna ska förstärkas och moderniseras? Det är inte så värst mycket, utan precis som i tidigare utredningar föreslår man endast småändringar. Ett exempel är att de sakkunniga, t.ex. anlitade auktoriserade revisorer, alltid ska beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar slutsatserna från revisionen.

Nej, det behövs ett rejält omtag om medborgarna ska få den revision de har rätt att förvänta sig. I debatten har FAR fört fram några konstruktiva förslag, bl.a. under rubriker som Kommuner har 1800-talsrevision och Kommunal revision måste sikta högre.

Jag förutser att det kan bli många intressanta remissvar, och jag hoppas verkligen att regering och riksdag vågar göra förändringar som går långt utöver utredningens förslag. Men det förutsätter att det blir tryck i frågan, så vad tycker du?

2 kommentarer

Sida 1 av 4

Powered by lovecraft Anders Norén