Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: K3 (Sida 1 av 4)

Det räcker med ett Kaknästorn

Om en månad, 26 mars, öppnar Bolagsverket för digital inlämning av årsredovisningar upprättade enligt K2-regelverket.

För ca. 10 år sedan gjordes ett första försök till digital rapportering. Det blev ingen större succé med endast ett 100-tal digitala årsredovisningar per år. Men nu är förutsättningarna annorlunda.

Alla inser att digitala flöden är det enda rätta, och om Bolagsverket skulle stapla alla årsredovisningar på papper skulle det motsvara 10,5 nya Kaknästorn per år. Till det kommer alla kopior som styrelseledamöter, redovisningskonsulter, revisorer med flera vill ha. Det blir hur många Kaknästorn som helst. Så kan vi inte hålla på, det räcker med ett Kaknästorn. Det är dessutom hög tid att vi kommer ifatt andra länder.

Första året hoppas Bolagsverket få in 60 000 årsredovisningar digitalt. Det är en försiktig målsättning, tycker jag. Det räcker ju att en eller två av de stora byråerna fullföljer ambitionen att lämna in digitalt så passeras den målsättningen med råge.

Jag hoppas verkligen att många vill vara ”early adopters”. För nästa år öppnas tjänsten även för årsredovisningar enligt K3, och 2020 hoppas Bolagsverket att digital inlämning är ett lagkrav. Så den här gången är det definitivt en fördel att vara med från början.

Har du frågor om den digitala inlämningen är Johanna Svensson och Lennart Iredahl på FAR stand-by. Bolagsverket svarar också gärna på frågor via adressen emsdiar@bolagsverket.se. Alldeles nyligen arrangerade vi för övrigt ett seminarium med Nina Brede och Thomas Holmgren vid Bolagsverket – här kan du se en film från seminariet.

Kommentera

Att vägleda i valet mellan K2 och K3

Kerstin Fagerberg, SEB, på Aktualitetsveckan.

Kerstin Fagerberg, SEB, på Aktualitetsveckan.

K2 och K3 är inget oöverstigligt bergsmassiv om man strukturerar arbetet med att välja mellan de båda redovisningsregelverken, säger SEBs redovisningsexpert Kerstin Fagerberg på Aktualitetsveckan.

Jag har respekt för att valet mellan K2 och K3 inte alltid är givet och att många företag och deras rådgivare därför väntar in i det sista. Men nu går det inte att dröja så länge till för årsredovisningarna i aktiebolag och ekonomiska föreningar för 2014 ska ju upprättas enligt något av de två regelverken (om det inte ställs krav på IFRS förstås). Av det skälet lystrar jag extra noga när Kerstin delar med sig av sina tankar kring en bra process i det oundvikliga valet.

Valet handlar alltså mellan regelstyrda K2 och det principbaserade huvudregelverket K3. Den som väljer K2 måste dessutom göra ett antal val inom K2 utifrån olika förenklingsregler. Det kan t.ex. handla om avskrivningar där den bedömda nyttjandeperioden kan avvika från förenklingsregelns 5 år. Förenkling är bra, men om årsredovisningen ska tjäna som ett beslutsunderlag måste utgångspunkten naturligtvis vara ett återge den bästa bilden av företagets ekonomiska utveckling.

För att komma framåt i processen menar Kerstin att man ska börja med det enklaste – att sortera ut de mest givna fallen. Allra enklast är att konstatera vilka som måste tillämpa K3; det är ju större företag enligt årsredovisningslagens definition. Sedan kan det finnas företag som t.ex. vill kunna aktivera utvecklingsutgifter (egenupparbetade immateriella tillgångar) för att redovisningen ska ge en bra bild. Då är K3 det givna alternativet eftersom K2 inte medger sådan aktivering.

Näst enklast är att identifiera de minsta företagen med okomplicerad verksamhet där K2 ger en tillräckligt bra avbildning av verksamheten. Av kostnadsskäl kan det också vara klokt att inte överdriva precisionen i bokslutet och därför kan ett företag nyttja möjligheten i K2 att inte periodisera inkomster och utgifter understigande 5 tkr.

Nu är de givna K3- respektive K2-företagen på plats. Det är då det knepiga börjar, för hur gör man med ”gruppen i mitten” som står och väger mellan K2 och K3? Det finns böcker och artiklar på webben som ger råd. Men Kerstin trycker på betydelsen av att diskutera med andra och lyssna på argumenten bakom de val som redan har gjorts i olika branscher.

Det finns dessutom ofta anledning att konkret skissa på hur utfallet blir beroende på valet av regelsystem. Här tänker jag återigen på avskrivningar där K3 ju föreskriver komponentavskrivning. Av betydelse är också att det ställs tuffare krav för aktivering av underhållsutgifter i K2. Hur slår detta i exempelvis en bostadsrättsförening?

För att lyckas i sin vägledning är det klokt att tidigt involvera kunden som ju måste känna igen sin verksamhet i redovisningen. Men hur omsorgsfullt man än gör valet första gången kommer det säkert att bli ”fel” i många fall. Så det tar säkert några år innan alla företag har landat rätt.

Ja, jag kan inte låta bli att förmedla dessa reflektioner efter Kerstin Fagerbergs dragning.

3 kommentarer

Håll bokföringen levande

Bokföring i fokus på Redovisningskonsultveckan

Bokföring i fokus på Redovisningskonsultveckan.

I skuggan av uppmärksamheten kring den nya regeringen träffas riktiga hjältar på Redovisningskonsultveckan utanför Palma, Mallorca.

Första dagen är allt fokus på bokföring. Det handlar om tekniska frågor men även om bokföringens stora betydelse som beslutsunderlag. För att bokslut och årsredovisningar ska tjäna det syftet måste de komma fram snabbt. Bokföringen måste också leva med företaget och anpassas till verksamhetens behov. Därför är valet mellan regelstyrda K2 och principbaserade K3 viktigt. Och valet av regelverk för redovisning är kanske inte så självklart som man först tror. Det räcker att nämna exemplet bostadsrättsförening där utfallen kan bli väldigt olika. K2 visar sig dessutom vara oväntat svårt att tillämpa i praktiken.

Så det krävs proffs, och därför kan den auktoriserade redovisningskonsulten hjälpa hundratusentals företagare att styra, utveckla och följa upp den egna verksamheten. Bättre bokföring är konceptet.

3 kommentarer

Sida 1 av 4

Powered by lovecraft Anders Norén