Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: kontrollbalansräkning

Bättre att höja aktiekapitalet

Som bekant sänktes det lägsta tillåtna aktiekapitalet för aktiebolag vid årsskiftet från 50 000 kronor till 25 000. Syftet är att aktiebolaget ska vara ännu mer tillgängligt för den som vill starta exempelvis ett tjänsteföretag.

Det låter lovvärt men är i själva verket en ogenomtänkt och floskeldriven förändring sprungen ur januariavtalet.

Tyvärr används mindre aktiebolag som verktyg i brottslig verksamhet. Till det har de nu 10 år gamla reformerna om sänkt aktiekapital till 50 000 kronor och slopad revisionsplikt bidragit. Vad händer när aktiekapitalet nu blir ännu lägre?

För många bolag kommer det låga aktiekapitalet medföra krav på att upprätta en kontrollbalansräkning redan vid starten av verksamheten. Och om aktiebolagslagens regler för kontrollbalansräkning inte följs uppkommer ett personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter. Som Svenskt Näringsliv påtalar i sitt remissvar riskerar den som driver ett aktiebolag därför att förlora mycket mer än enbart kapitalinsatsen. Det är svårt att tänka sig ett tråkigare välkomnande in i företagandet. I sammanhanget vill jag heller inte tänka på alla processkostnader för näringsliv och samhälle.

Redan när kravet på aktiekapital sänktes till 50 000 kronor borde reglerna för borgenärsskydd ha stöpts om. Att tillämpa reglerna om kontrollbalansräkning kostar nämligen tid och pengar när bolaget har ont om just tid och pengar. Det vore mer konstruktivt att koppla borgenärsskyddet till likviditeten. Det brittiska konceptet ”wrongful trading” är väl värt att studera.

Allra värst är att den aktuella sänkningen till 25 000 kronor sänder fel signaler. Det måste finnas ett kapital som gör att en verksamhet överlever minsta vindpust. För effektiviteten i näringslivet vore det dessutom bra om vi återställde statusen på aktiebolaget som en förtroendebärande företagsform. Det förutsätter ett aktiekapital på minst 100 000 kronor och revision. För mindre och okomplicerade verksamheter behövs istället en ny företagsform – AB light – med anpassade regler för kapitalkrav, redovisning och borgenärsskydd.

Kommentera

Det krävs mer glöd i förenklingsarbetet

För några år sedan pratade alla politiker – både här hemma och i Bryssel – om vikten av att förenkla, framför allt för de mindre företagen. Var finns förenklingsglöden nu? Istället framförs förslag till ny reglering i spåren av finanskrisen. EU-kommissionens regleringsiver kommer till uttryck i grönböcker som siktar på de stora bolagen, men jag är rädd att det spiller över på alla.

Vid utgången av 2010 hade regeringen uppnått en inbesparing på endast 7 % av de administrativa kostnaderna, att jämföras med målet på 25 %. Det mesta återstår alltså att göra. Och det är inte svårt att finna regler som behöver förenklas. Det räcker att nämna skatter och moms.

Regelrådet har en viktig uppgift att hålla nere svensk regleringsiver. Men det är också angeläget att ta bort regler som har överlevt sig själva. Ett exempel är bestämmelserna om kontrollbalansräkning. När kravet på aktiekapital förra året sattes till 50 tkr skulle man naturligtvis tagit bort kontrollbalansräkningen, som tar tid och kostar pengar i lägen när det är ont om just tid och pengar. Nej, det behövs ett nytt borgenärsskydd kopplat till likviditeten istället för aktiekapitalet. Det fanns en idé i ett av regeringens utredningsdirektiv att kopiera det brittiska upplägget ”wrongful trading”, men det föll tyvärr bort i hanteringen.

Det är mycket bättre att uppmärksamma likviditeten istället för aktiekapitalet. Ett företag utan pengar överlever inte hur stort aktiekapitalet än är. Jag tror dessutom att ett ökat fokus på likviditet är till nytta för såväl det enskilda företaget som för näringslivet i stort.

Det vore kul att få se många förenklingsförslag här på bloggen. Inget är för litet och inget är för stort. Och kanske kan just ditt förslag ge ny glöd i förenklingsarbetet.

2 kommentarer

Powered by lovecraft Anders Norén