Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: kontrollbalansräkning

Nu krävs ett moratorium för personligt betalningsansvar

Det ena krispaketet avlöser det andra i spåren av Coronautbrottet. Åtgärderna siktar bland annat på att stötta likviditeten i företagen. Men det finns fällor som måste undanröjas.

Som bekant har regeringen presenterat regler som innebär att företag kan få anstånd med tre månaders skatt (moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt på lön). Anståndet lämnas som längst under 12 månader. Reglerna ska gälla från 7 april 2020 men kan tillämpas retroaktivt från januari.

Detta ger ett visst andrum, men det kommer en dag då skatten ska betalas. Om likviditeten då inte räcker till slår det så kallade företrädaransvaret till. Det innebär ett personligt betalningsansvar för företagaren och, i många fall, styrelseledamöterna i bolaget. Konsekvensen blir att många företag i onödan kommer att försättas i konkurs. Ingen vill ju riskera att bli personligt betalningsansvarig.

Fällan som företrädaransvaret utgör måste tas bort. Om regering och riksdag inte vågar fatta det beslutet bör åtminstone ett moratorium införas som medför att företrädaransvaret undanröjs under den tid som virusutbrottet bedöms påverka företagandet.

En annan fälla utgör kravet på kontrollbalansräkning i aktiebolag. Att det sedan årsskiftet finns bolag med endast 25 000 kronor i aktiekapital gör situationen minst sagt akut. Uteblivna intäkter under rådande förhållanden gör att många bolag snabbt hamnar i kontrollbalanssituation. Och om aktiebolagslagens regler för kontrollbalansräkning inte följs uppkommer även här ett personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter.

I fallet kontrollbalansräkning krävs också ett moratorium som undanröjer risken för personligt betalningsansvar. Allt annat vore fullständigt orimligt, särskilt som regering och riksdag nyligen öppnat möjligheten att bedriva verksamhet i bolag med ett så litet aktiekapital som 25 000 kronor. Under tiden som moratoriet gäller måste vi arbeta fram hur ett nytt borgenärsskydd ska se ut i små bolag

Bättre att höja aktiekapitalet

Som bekant sänktes det lägsta tillåtna aktiekapitalet för aktiebolag vid årsskiftet från 50 000 kronor till 25 000. Syftet är att aktiebolaget ska vara ännu mer tillgängligt för den som vill starta exempelvis ett tjänsteföretag.

Det låter lovvärt men är i själva verket en ogenomtänkt och floskeldriven förändring sprungen ur januariavtalet.

Tyvärr används mindre aktiebolag som verktyg i brottslig verksamhet. Till det har de nu 10 år gamla reformerna om sänkt aktiekapital till 50 000 kronor och slopad revisionsplikt bidragit. Vad händer när aktiekapitalet nu blir ännu lägre?

För många bolag kommer det låga aktiekapitalet medföra krav på att upprätta en kontrollbalansräkning redan vid starten av verksamheten. Och om aktiebolagslagens regler för kontrollbalansräkning inte följs uppkommer ett personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter. Som Svenskt Näringsliv påtalar i sitt remissvar riskerar den som driver ett aktiebolag därför att förlora mycket mer än enbart kapitalinsatsen. Det är svårt att tänka sig ett tråkigare välkomnande in i företagandet. I sammanhanget vill jag heller inte tänka på alla processkostnader för näringsliv och samhälle.

Redan när kravet på aktiekapital sänktes till 50 000 kronor borde reglerna för borgenärsskydd ha stöpts om. Att tillämpa reglerna om kontrollbalansräkning kostar nämligen tid och pengar när bolaget har ont om just tid och pengar. Det vore mer konstruktivt att koppla borgenärsskyddet till likviditeten. Det brittiska konceptet ”wrongful trading” är väl värt att studera.

Allra värst är att den aktuella sänkningen till 25 000 kronor sänder fel signaler. Det måste finnas ett kapital som gör att en verksamhet överlever minsta vindpust. För effektiviteten i näringslivet vore det dessutom bra om vi återställde statusen på aktiebolaget som en förtroendebärande företagsform. Det förutsätter ett aktiekapital på minst 100 000 kronor och revision. För mindre och okomplicerade verksamheter behövs istället en ny företagsform – AB light – med anpassade regler för kapitalkrav, redovisning och borgenärsskydd.

Det krävs mer glöd i förenklingsarbetet

För några år sedan pratade alla politiker – både här hemma och i Bryssel – om vikten av att förenkla, framför allt för de mindre företagen. Var finns förenklingsglöden nu? Istället framförs förslag till ny reglering i spåren av finanskrisen. EU-kommissionens regleringsiver kommer till uttryck i grönböcker som siktar på de stora bolagen, men jag är rädd att det spiller över på alla.

Vid utgången av 2010 hade regeringen uppnått en inbesparing på endast 7 % av de administrativa kostnaderna, att jämföras med målet på 25 %. Det mesta återstår alltså att göra. Och det är inte svårt att finna regler som behöver förenklas. Det räcker att nämna skatter och moms.

Regelrådet har en viktig uppgift att hålla nere svensk regleringsiver. Men det är också angeläget att ta bort regler som har överlevt sig själva. Ett exempel är bestämmelserna om kontrollbalansräkning. När kravet på aktiekapital förra året sattes till 50 tkr skulle man naturligtvis tagit bort kontrollbalansräkningen, som tar tid och kostar pengar i lägen när det är ont om just tid och pengar. Nej, det behövs ett nytt borgenärsskydd kopplat till likviditeten istället för aktiekapitalet. Det fanns en idé i ett av regeringens utredningsdirektiv att kopiera det brittiska upplägget ”wrongful trading”, men det föll tyvärr bort i hanteringen.

Det är mycket bättre att uppmärksamma likviditeten istället för aktiekapitalet. Ett företag utan pengar överlever inte hur stort aktiekapitalet än är. Jag tror dessutom att ett ökat fokus på likviditet är till nytta för såväl det enskilda företaget som för näringslivet i stort.

Det vore kul att få se många förenklingsförslag här på bloggen. Inget är för litet och inget är för stort. Och kanske kan just ditt förslag ge ny glöd i förenklingsarbetet.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén