Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: lagrådet Sida 1 av 2

Brister och fel i 3:12-förslaget

Nuvarande 3:12-regler är väl generösa och behöver ändras, men riksdagen måste naturligtvis kunna fatta sitt beslut utifrån ett korrekt beslutsunderlag.

I en skrivelse till skatteutskottet visar Svenskt Näringsliv nu på rena felaktigheter i det beslutsunderlag som regeringen har lagt fram för riksdagen. Bland annat är uppgifterna om antalet företag som berörs av 4%-tröskeln felaktiga. Så får det inte vara. Vidare framkommer, precis som FAR noterade i arbetet med sitt alternativa förslag, att merparten av de träffade delägarna återfinns i relativt små företag och alltså inte i de större tjänsteföretagen som varit regeringens måltavla. Dessutom påverkas fler branscher än de som regeringen har pekat ut. Mer än hälften av de anställda i drabbade företag finns i branscher som tillverkning, parti- och detaljhandel, byggverksamhet, transport, hälso- och sjukvård samt utbildning. Svenskt Näringsliv pekar också på att 4%-tröskeln medför att företag får försämrad konkurrenskraft, minskade expansionsmöjligheter och sämre förutsättningar att kunna rekrytera. Detta kan i sin tur framtvinga strukturförändringar som skulle vara till men för företagande, investeringar och sysselsättning i Sverige. Svenskt Näringsliv drar slutsatsen att bristerna är så stora att underlaget inte kan läggas till grund för lagstiftning, dvs. samma slutsats som lagrådet drog.

Redan när regeringens första förslag till nya 3:12-regler kom ställde sig många frågande till uppgifter och antaganden i finansdepartementets PM. Ett exempel är påståendet att 3:12-reglerna kommit att utnyttjas alltmer frekvent för att belöna duktiga medarbetare. I remissvaren från Sveriges Advokatsamfund och FAR kunde det motsatta utläsas, nämligen att andelen delägare bland advokat- och revisionsbyråer hade minskat.

När förslaget om krav på ägarandel om minst 4 % har kommit på tal har regeringen, genom finansminister Anders Borg, uttalat att det inte ligger något samhällsintresse i större tjänsteföretag. Det påståendet ifrågasätter jag starkt, och regeringens hållning går också tvärsemot vårens ESO-rapport som visade på betydelsen av att det finns en mångfald av företag för att uppnå hög sysselsättning på det lokala planet. Värt att notera är att de större revisionsbyråerna i Sverige även finns utanför storstäderna. Om vi tar exemplet PwC har firman globalt 776 kontor i 157 länder. Av de 776 kontoren finns 130 eller 17% i Sverige! Den svenska branschen är dessutom den största rekryteraren av nyutexaminerade ekonomer och anställer årligen två-tre tusen medarbetare, ofta tack vare närvaron till lokala högskolor och universitet. Sedan får vi inte glömma betydelsen av att svenska tjänsteföretag kan konkurrera med internationella aktörer. För det krävs tillgång till specialistkompetens, något som i sin tur ofta förutsätter viss storlek på företaget. Visst finns det här ett stort samhällsintresse.

Det minsta man kan begära är att skatteutskottet nu säkerställer att riksdagen får ett fullgott beslutsunderlag utan uppenbara brister och fel. Det förutsätter att:

  • alla felaktiga uppgifter och antaganden korrigeras
  • påverkan på växande företag och konkurrens klarläggs
  • samhällsintresset av större tjänsteföretag analyseras

FARs alternativ till 3:12-regler

Idag får regeringen FARs alternativ till nya 3:12-regler. Bakgrunden är att regeringen förväntas att inom kort fatta sitt avgörande beslut. Och vi på FAR vill självfallet bidra konstruktivt till att slutresultatet blir så bra som möjligt.

Det liggande förslaget, som fått kraftig kritik av lagrådet och flertalet remissinstanser, innebär förhöjt krav på löneuttag och krav på ägarandel om fyra procent för att kunna ta ut inkomst som kapital istället för lön. Finansminister Anders Borg har aviserat att regeringen åter ska överväga förslagets utformning avseende kravet på löneuttag. Regeringen har däremot uttryckt att man vill stå kvar vid det omdebatterade kravet på ägarandel. FARs förslag tar därför sikte på att lindra de tröskeleffekter (t.ex. kostnader för anpassning och snedvriden konkurrens) som ägarkravet medför.

FAR föreslår en multipellösning som innebär att delägare med mindre ägarandel än fyra procent får beräkna lönebaserat utrymme men endast upp till en nivå motsvarande två gånger delägarens lön. Då möjligheten för delägare med små innehav att få stora lågbeskattade utdelningar begränsas kan reglernas legitimitet stärkas.

När vi satte multipeln till två gjorde vi en avvägning mellan regeringens målsättning att begränsa möjligheterna till utdelning respektive de negativa tröskeleffekterna. Förhoppningsvis ska multipeln uppmuntra nyföretagande och risktagande i näringslivet men också minimera de negativa tröskeleffekter som följer av kravet på ägarandel.

FARs förslag är offentligfinansiellt neutralt i förhållande till regeringens genom att löneuttagskravet ligger fast även efter 2015. Vad gäller löneuttagskravet förväntas, som sagt, ytterligare förändringar som får dockas ihop med det som regeringen slutligen bestämmer sig för avseende kravet på ägarandel.

På webben finner du FARs pressmeddelande, du finner också det detaljerade förslaget liksom en debattartikel på di.se.

Du följer enklast 3:12-processen via sajten nyaentreprenorsskatten.se eller på twitter under hashtaggen #nyaentreprenorsskatten. Det händer också att jag bloggar i frågan …

 

Entreprenörsskatt eller tillväxt?

Alla är överens om att ”3:12”, dvs. reglerna för beskattning av ägarna till landets 240 000 fåmansföretag, är både komplexa och generösa och att de därför behöver ses över.

Regeringens förslag till nya regler har dock kritiserats hårt för att snedvrida konkurrensen och hämma tillväxten. T.ex. rimmar kravet på en ägarandel om minst 4 % illa med hur många växande tjänsteföretag ägs, och därmed uppkommer en svårpasserad tröskel. Och någon förenkling är det definitivt inte tal om.knapp_dans_blogg_bild

Skaran av kritiker växer nu efter hand som allt fler uppmärksammar hur de drabbas idag eller imorgon. Kritiken mot vad som uppfattas som en ny entreprenörsskatt flödar naturligvis också på sociala medier. Ett av initiativen här är Svenskt Näringslivs ”Backa bandet, Borg”.

Den kritik som ekar starkast är Lagrådets sågning av förslaget. Det är särskilt en mening som sticker ut i lagrådsyttrandet: ”Den bild som ges i remissen av hur företag organiseras och de aktuella skattereglerna utnyttjas ger inte intryck av att vara väl grundad …”

Det är ord och inga visor. Det är också oroande, särskilt som finansminister Anders Borg förtiger den delen av kritiken i sin kommentar till Lagrådets yttrande. Med tanke på 3:12-reglernas stora påverkan på tillväxt och sysselsättning måste riksdagens beslutsunderlag processas fram på ett bra sätt och självklart vara välgrundat. Advokatsamfundet och FAR hade t.ex. anledning att i sina remissvar korrigera regeringens uppgift om att andelen anställda som erbjuds delägarskap i större fåmansföretag ökar. I själva verket minskar den.

Processen och debatten om regeringens entreprenörsskatt fortsätter, nu närmast i Almedalen med bl.a. seminariet Den nya entreprenörsskatten – så slår den mot näringslivet. I seminariet kommer företrädare för de drabbade företagen att få sätta betyg på politikerna i panelen som för övrigt kommer från olika utskott – det är bra, för 3:12-frågan är mycket större än ”bara” en skattefråga.

Du kan följa seminariet via www.far.se men också delta aktivt i 3:12-debatten på Twitter via hashtaggen #nyaentreprenorsskatten.

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén