Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: Michel Barnier (Sida 1 av 13)

Det måste finnas en SME-gerilla

SmaforetagareHur effektiv är EU-lagstiftningen för SME-företag i Sverige? Det var rubriken för dagens utfrågning i EESK:s regi (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén). Här följer mitt anförande inför den efterföljande debatten:

Jag vill dela med mig av några reflektioner från min tid på FAR, från 2004 fram till nu.
Först och främst vill jag slå fast att det är viktigt att alltid jobba med förenkling. Temat förenkling var mycket påtagligt i Bryssel och här i Stockholm fram till finanskrisen 2008. Sedan blev det fokus på reglering, och förenkling försvann nästan helt och hållet och har aldrig riktigt kommit tillbaka.
Men det blev inte bara reglering – jag vill hävda att det i många fall blev överreglering i spåren av finanskrisen. ”Bad cases make bad law”. Det finns också exempel på att de slutliga reglerna faktiskt motverkar det ursprungliga syftet med initiativet till lagstiftning. Och när reglerna väl är på plats är det närmast omöjligt att backa och förbättra dem eller för den delen även ta bort dem.
Detta är förstås bekymmersamt för de stora företagen som ofta är föremål för överregleringen, men det gör också att utrymmet att förenkla för de mindre företagen minskar.
Därför är det viktigt att det överallt finns en ”SME-gerilla” – finns det en sådan i EU-kommissionen?
”Think small first” borde för övrigt prägla all lagstiftning inom EU. Regler blir allra bäst om de byggs på stadig grund utifrån de små företagens förutsättningar. Att förenkla komplexa regler och anpassa dem till de mindre företagen är mycket svårare.
Sedan är det avgörande för regelutvecklingen i EU vem som är kommissionär för inre marknaden. Med Michel Barnier som kommissionär 2010-2014 blev det ett väldigt starkt fokus på reglering.
När nya EU-direktiv ska införas i Sverige, säkert också i andra länder, finns det en risk att nationella regler blir kvar. All kraft i utredningar och i regeringens beredning läggs på att anpassa den nationella lagstiftningen till EU-direktiven. Det finns inte tillräcklig tid och energi att samtidigt ta bort gamla och ibland obsoleta regler. Det blir dubbla regelsystem, det är tydligt i min bransch.
Jag vill nu nämna några exempel på EU-regler som är komplexa för mindre företag:
Moms är mycket besvärligt och kostsamt för små företag, och här kommer ju en stor andel av lagstiftningen från EU. Jag förstår behovet av harmonisering, att momsreglerna i olika länder i grunden ska vara lika. Men de måste vara lika enkla, inte lika svåra. Jag föreslog 2011 att vi skulle åka i ett momståg till Bryssel, med start i Kiruna och sedan genom hela Sverige och vidare ända fram till Bryssel för att protestera. Det var en person som ville följa med. Var finns kraften att förändra momsreglerna? Det är som att momsen går under radarn.

GDPR eller Dataskyddsförordningen – att skydda människors integritet är lovvärt, men reglerna är extremt komplexa, också för små företag, och jag har inte mött någon organisation som säger att man hinner bli klar till 25 maj då förordningen träder i kraft. Vem gjorde konsekvensanalysen?
Penningtvättslagen är ett annat exempel. Reglerna är egentligen skrivna för banker, men sedan har man i en överdriven ambition låtit detta smitta alla företag. Nu måste företagen anmäla vem som är verklig huvudman. Och revisorer, redovisningskonsulter och skatterådgivare måste anmäla vid misstanke om penningtvätt. Ett tydligt exempel på när kostnaden överstiger nyttan. Vem gjorde konsekvensanalysen?
På tal om konsekvensanalyser – de borde alltid tas fram av någon annan än den som lägger förslagen. Så är det inte idag. Dessutom borde man bygga in något slags lärande i EU:s beslutsprocesser, dvs. ordentliga utvärderingar av vilken påverkan reglerna fått i praktiken.

Jag vill avsluta med något positivt. Det går att påverka regelutvecklingen i Bryssel även för ett litet land som Sverige, men det förutsätter ett omfattande påverkansarbete. Det är också en styrka om det finns en samlad hållning från ett land. I fallet EU:s revisionspaket hade nästan alla svenska intressenter samma uppfattning och det gjorde stor skillnad för möjligheten att påverka.
Tack för att ni lyssnade!

2 kommentarer

Så mycket bättre?

Nu går det så fort i Bryssel att man undrar om alla bara vill bli av med gamla surdegar inför julen. I början av veckan kunde jag rapportera att ordförandelandet Litauen oväntat snabbt hade nått en uppgörelse med EU-kommissionen och EU-parlamentet om det s.k. revisionspaketet. I paketet finns nya spelregler för revisionen i företag av allmänt intresse, dvs. noterade och finansiella företag. Och igår onsdag bekräftades uppgörelsen av medlemsstaternas regeringar. Det enda som återstår är EU-parlamentets omröstning, som är planerad till 4 februari 2014, och en formell bekräftelse från Ministerrådets sida. Sedan ska paketet implementeras i alla medlemsstater inom två år efter att paketet har publicerats i the Official Journal vilket beräknas ske på vårkanten 2014. Med tanke på komplexiteten i det nya regelverket och dess stora påverkan på bl.a. aktiebolagslagen och svensk bolagsstyrning lär det alltså dröja till 2016 (viss försening kan inte uteslutas) innan reglerna införs i svensk lag eller självreglering.

Vad tycker nu alla om revisionspaketet? Var det verkligen värt besväret? Blev det så mycket bättre?

Jag har inte hört någon som jublar – inte en enda! Jag tror heller inte att kommissionären Michel Barnier är nöjd. Han hade velat uppnå snabbare byrårotation, krav på gemensam revision och totalt rådgivningsförbud för större revisionsbyråer. Många parlamentsledamöter borde vara bekymrade över att EU återigen ökar regelbördan och försämrar konkurrenskraften gentemot omvärlden. För företagen innebär revisionspaketet ju ökade kostnader och ett stort ansvar för regelefterlevnaden. Dessutom införs ny tillsyn och nya sanktioner för berörda företag. Och ägarna till företagen funderar säkert på varför de får så lite att säga till om i sina egna företag.

Reaktionen i branschen är så här långt att ”det kunde ha blivit värre”. Vi måste nu självkritiskt fundera på vad vi kunde ha gjort annorlunda under hela den här processen. Det har varit ett starkt fokus på marknadsfrågorna, bl.a. byrårotationen och rådgivningen. Men det viktigaste av allt – revisionens innehåll – har nästan helt kommit. Det var ju här det stora lyftet skulle ske för att revisorn ska kunna förhindra – eller i vart fall slå larm inför – finansiella problem och kriser. Visst utökas revisorns rapportering i revisionsberättelsen, men den bygger på samma revision som tidigare.

Den här gången satte sig politikerna i Bryssel i förarsätet, och därför innehåller revisionspaketet också en mängd olika politiska kompromisser. Bl.a. finns det många möjligheter för enskilda medlemsländer att avvika från reglerna. Det gäller till och med huvudregeln om byrårotation efter 10 år (ett land kan alltså välja ett kortare intervall än 10 år medan andra expanderar intervallet givet vissa förutsättningar). Branschen måste därför ta sig tillbaka till förarsätet och tillsammans med marknaden utveckla revisionen så att den möter förväntningarna från en allt bredare intressentkrets. Här krävs det ett stort ansvarstagande från branschen. Och tuffa revisorer med integritet. Annars kommer en ny kommissionär att vid nästa större skandal eller finanskris bara att öka regleringen av revisionen. Vi måste se till att det inte behövs!

1 kommentar

EUs revisionspaket redan i mål

Förhandlingarna mellan ordförandelandet Litauen, EU-kommissionen och EU-parlamentet har oväntat snabbt resulterat i en uppgörelse – se pressmeddelandet från kommissionären Michel Barnier.

Förhandlingsresultatet innebär bl.a. följande för revisionen i noterade och finansiella företag:

  • krav på byrårotation efter 10 år – med möjlighet till förlängning om 10 år förutsatt upphandling av revisionen respektive 14 års förlängning vid gemensam revision
  • begränsningar i rådgivningen inklusive ett tak för rådgivning motsvarande 70% av revisionsarvodet under en treårsperiod

Nästa steg blir att Ministerrådet måste godkänna uppgörelsen. Det är planerat att ske imorgon onsdag. Därefter ska EU-parlamentet rösta om revisionspaketet, preliminärt i början av februari 2014.

Återkommer med ytterligare analys så snart vi har tillgång till fler detaljer.

Kommentera

Sida 1 av 13

Powered by lovecraft Anders Norén