På vägen till folkhögskolan Runö norr om Stockholm nås jag av rapporteringen från Aftonbladets granskning av Kommunal. Jag ägnar nyheten extra uppmärksamhet eftersom jag strax ska tala inför förtroendevalda revisorer inom LO.
Rubriken för mitt anförande är: Revision i ett samhällsperspektiv – vad kan vi förvänta oss i framtiden? Med en sådan rubrik är det lätt att man som talare lyfter från jordytan, för att inte tala om risken att tappa kontakten med åhörarna. Jag väljer därför att vara så konkret som möjligt och presenterar hur revisionen kommer att förändras dels på kort sikt (0–3 år), dels på medellång (3–5 år) respektive lång sikt (mer än 5 år). Men jag börjar med att teckna en nulägesbild.
Efter Enron-skandalen präglas utvecklingen för revisionen av att den ska tillgodose ”the public interest” eller allmänintresset. Revisionen har alltid haft många intressenter, men nu är det tydligare än någonsin. Samtidigt finns det frågetecken kring revisionens relevans. Varför slog revisorerna inte larm i de banker som föll som korthus under finanskrisen?
Digitaliseringen hör till nulägesbilden. Jag pekar även på några av samhällstrenderna i framtidsstudien. Ökad transparens är en sådan, och jag kopplar här till medias närgångna granskning och exemplet Kommunal.
Så till vad som händer på kort sikt. EUs revisionspaket förändrar revisionen i företag av allmänt intresse, det vill säga noterade och finansiella företag. Byrårotation införs och rådgivningen begränsas. Och en ny revisionsberättelse ska möta förväntningarna om utvidgad rapportering från revisorn. För att revisorn ska kunna fylla sina nya klädesplagg måste, menar jag, en del ansvarsfrågor lösas. Revisorn ska självklart stå för sin del av en skada, men styrelsen och vd måste kunna svara för sina.
Revisionen differentieras och anpassas utifrån olika behov. EUs revisionspaket är ett exempel, ett annat är initiativet till Nordisk standard för revision i mindre företag. Det finns ett allmän- eller samhällsintresse i att många mindre företag väljer att ha en revisor. Den som ifrågasätter det kan lyssna med Bolagsverket eller Ekobrottsmyndigheten.
Med digitaliseringen blir det mesta effektivare, men gammal lagstiftning utgör ibland ett hinder. Bokföringslagen hör definitivt till de lagar som måste moderniseras så snabbt det bara går.
På medellång sikt får vi en utveckling mot redovisning och revision i realtid. Det måste helt enkelt vara rätt från början, och Skatteverket vill förstås kommunicera direkt med företagens system. Det blir därför ett ökat fokus på analys och processer i stället för på historiska siffror. Generellt gäller att icke-finansiell information växer i betydelse. Vad hjälper det en verksamhet om varenda siffra är rätt men etiken inte tål dagens ljus?
Årsredovisningen finns fortfarande kvar och den inges självklart elektroniskt till Bolagsverket. Vi har också höjda gränsvärden för revision i mindre företag. Revisorsrobotarna gör nu entré på allvar och efter hand blir de uppskattade medlemmar i revisionsteamen. Samtidigt mäts revisionskvaliteten genom olika indikatorer.
Nu har det gått fem år, och utvecklingen fortsätter. Företagens rapportering är starkt förändrad. I större företag sker den enligt ”Core & More-modellen” där siffrorna bara förväntas vara rätt. Fokus ligger mer på allt som stavas hållbarhet och etik, också i de mindre företagen. De ständigt ökande förväntningarna på transparens leder till att revisorn sätter betyg på företagen i olika avseenden. Revisionen differentieras alltmer, och självklart gör revisorsrobotarna sådant som inte kräver professionellt omdöme och etiska överväganden.
Revisorn gör också allt större nytta i samhället. Ett viktigt område är välfärdstjänsterna. Föräldrar och elever som ska välja skola har nu bra beslutsunderlag tack vare branschens granskning och rapportering av kvaliteten på skolorna. I realtid. Det är uppenbarligen något som LO-revisorerna tycks uppskatta.
Ledare i Balans #2/2016

3 kommentarer