Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: #nyaentreprenorsskatten Sida 1 av 3

Grönt ljus för 3:12-förslaget

En majoritet i riksdagens skatteutskott har idag gett grönt ljus till regeringens 3:12-förslag. Utskottet uppmanar samtidigt regeringen att noga följa utvecklingen och återkomma med nya lagförslag om det visar sig att reglerna kringgås.

Visst har regeringens förslag förbättrats på många punkter, men det är tråkigt att man inte har lyssnat på den massiva kritiken mot den tröskel som kravet på ett 4%-igt ägande innebär. Jag hoppas nu att ivern att göra en översyn är minst lika stor när det visar sig att de nya reglerna hämmar företagandet och framväxten av nya jobb, inte minst inom tjänstesektorn.

Riksdagen förväntas fatta det slutliga beslutet senare i höst. Men det blir inte sista gången som nya 3:12-regler klubbas …

Brister och fel i 3:12-förslaget

Nuvarande 3:12-regler är väl generösa och behöver ändras, men riksdagen måste naturligtvis kunna fatta sitt beslut utifrån ett korrekt beslutsunderlag.

I en skrivelse till skatteutskottet visar Svenskt Näringsliv nu på rena felaktigheter i det beslutsunderlag som regeringen har lagt fram för riksdagen. Bland annat är uppgifterna om antalet företag som berörs av 4%-tröskeln felaktiga. Så får det inte vara. Vidare framkommer, precis som FAR noterade i arbetet med sitt alternativa förslag, att merparten av de träffade delägarna återfinns i relativt små företag och alltså inte i de större tjänsteföretagen som varit regeringens måltavla. Dessutom påverkas fler branscher än de som regeringen har pekat ut. Mer än hälften av de anställda i drabbade företag finns i branscher som tillverkning, parti- och detaljhandel, byggverksamhet, transport, hälso- och sjukvård samt utbildning. Svenskt Näringsliv pekar också på att 4%-tröskeln medför att företag får försämrad konkurrenskraft, minskade expansionsmöjligheter och sämre förutsättningar att kunna rekrytera. Detta kan i sin tur framtvinga strukturförändringar som skulle vara till men för företagande, investeringar och sysselsättning i Sverige. Svenskt Näringsliv drar slutsatsen att bristerna är så stora att underlaget inte kan läggas till grund för lagstiftning, dvs. samma slutsats som lagrådet drog.

Redan när regeringens första förslag till nya 3:12-regler kom ställde sig många frågande till uppgifter och antaganden i finansdepartementets PM. Ett exempel är påståendet att 3:12-reglerna kommit att utnyttjas alltmer frekvent för att belöna duktiga medarbetare. I remissvaren från Sveriges Advokatsamfund och FAR kunde det motsatta utläsas, nämligen att andelen delägare bland advokat- och revisionsbyråer hade minskat.

När förslaget om krav på ägarandel om minst 4 % har kommit på tal har regeringen, genom finansminister Anders Borg, uttalat att det inte ligger något samhällsintresse i större tjänsteföretag. Det påståendet ifrågasätter jag starkt, och regeringens hållning går också tvärsemot vårens ESO-rapport som visade på betydelsen av att det finns en mångfald av företag för att uppnå hög sysselsättning på det lokala planet. Värt att notera är att de större revisionsbyråerna i Sverige även finns utanför storstäderna. Om vi tar exemplet PwC har firman globalt 776 kontor i 157 länder. Av de 776 kontoren finns 130 eller 17% i Sverige! Den svenska branschen är dessutom den största rekryteraren av nyutexaminerade ekonomer och anställer årligen två-tre tusen medarbetare, ofta tack vare närvaron till lokala högskolor och universitet. Sedan får vi inte glömma betydelsen av att svenska tjänsteföretag kan konkurrera med internationella aktörer. För det krävs tillgång till specialistkompetens, något som i sin tur ofta förutsätter viss storlek på företaget. Visst finns det här ett stort samhällsintresse.

Det minsta man kan begära är att skatteutskottet nu säkerställer att riksdagen får ett fullgott beslutsunderlag utan uppenbara brister och fel. Det förutsätter att:

  • alla felaktiga uppgifter och antaganden korrigeras
  • påverkan på växande företag och konkurrens klarläggs
  • samhällsintresset av större tjänsteföretag analyseras

A, B, C och D i Halmstad

Snedvriden konkurrens i Halmstad.

Snedvriden konkurrens i Halmstad.

Platsen som visas på bilden kan ligga i Östersund eller varför inte i Halmstad. Vi säger att det är Halmstad.

De fyra företagen A, B, C och D bedriver likadan verksamhet. Vad verksamheten består i spelar inte så stor roll; det kan vara bil- eller mc-verkstad, arkitektbyrå, it-byrå, redovisnings- eller revisionsbyrå eller kanske café.

Företaget A har tio delägare, företaget B har 20 delägare, företaget C har 30 delägare och företaget D har 10 delägare i Halmstad men ingår i en nationell verksamhet med sammanlagt 100 delägare.

Nu är frågan vad som händer 2014 om regeringens 3:12-förslag blir verklighet. Det visar sig nämligen att företaget A och företaget B behöver göra investeringar för att klara konkurrenskraften. För att få resurser till det behöver de gå samman. Tror du att de kommer att göra det? De har alltså 10 respektive 20 delägare.

I företaget C har man länge funderat på att förvärva företaget A eftersom det är mycket lönsamt. Men tror du att de 10 delägarna i företaget A är intresserade av att gå till ett företag som redan har 30 delägare? Svara själv.

En väl så viktig fråga är: Kommer företaget C att överhuvudtaget bestå?

Sedan har vi företaget D som är en nationell verksamhet men som alltså finns lokalt i Halmstad. För delägarna där blir det mer intressant att gå till företaget A eller B. Till företaget C är det ingen som går. Nu uppkommer frågan: Hur länge blir D kvar i Halmstad?

Sida 1 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén