Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: oberoende (Sida 1 av 4)

Fel att dela upp Big 4

Revisionens oberoende är åter på tapeten. Den här gången är det tveksam bolagsstyrning och redovisning i det brittiska byggbolaget Carillion som triggar debatten. Från myndighetshåll i Storbritannien höjs röster om att dela upp Big 4 eller att firmorna helt ska avstå från rådgivningsverksamhet.

Och hemma i Sverige refererar Dagens Industri på ledarsidan oväntat till turerna kring Allra. Det är svårt, för att inte omöjligt, att se kopplingen.

Mot den här bakgrunden skriver jag idag på balans.se att det är fel att dela upp Big 4. För det är inte kliniskt oberoende som är svaret. Det handlar istället om att revisorn alltid måste ha integritet, och den låter sig inte finnas genom drastiska alexanderhugg. Vägen till tuffa revisorer med stor integritet stavas omfattande utbildning och träning, utbyte med kollegor kring etikfrågor, intern och extern kvalitetssäkring samt ersättningssystem som främjar revisionens kvalitet. Det är med andra ord ett idogt arbete som bara branschen själv kan ta ansvar för. Det vill vi också fortsätta att göra.

Kommentera

Replik på frän kritik

Mot bakgrund av den fräna kritik av revisorer som framfördes i Dagens Industri i lördags författade vi en kortfattad replik. Under gårdagen fick vi nej på att få den publicerad i tidningen. Istället publiceras repliken här:

I lördagens DI Ledare kritiserades landets revisorer. Vi välkomnar uttryck för förväntningar på branschen men vill lämna några klargöranden utifrån den senaste tidens utveckling.

Antalet bolag som en revisor har uppdrag i tas återigen upp som ett problem. Utan närmare analys är numerären bolag egentligen ointressant, särskilt som uppdrag i ett fåtal större bolag kan vara väl så riskfyllt och omfattande i tid som att vara revisor i ett flertal bolag av varierande storlek. Dessutom kan koncernstrukturer medföra att ett enda uppdrag inkluderar ett stort antal dotterbolag.

Vidare ifrågasätts revisorernas tillsynsmyndighet, Revisorsnämnden (RN). RN kan tala för sig själv, men när RN beskrivs som en ”ganska kollegial myndighet” är det fjärran från den praktiska erfarenheten. Med rätta ställer RN:s kvalitetskontroller och tillsyn tuffa krav på revisorerna.

Ett annat område gäller revisorns skyldighet att anmäla brott. Som påpekas i ledaren är revisorn ingen detektiv, men om revisorn inom ramen för sitt ordinarie uppdrag misstänker att något eller några av de i aktiebolagslagen särskilt angivna ekobrotten har begåtts måste revisorn agera. Här vill vi peka på den möjlighet – och det ansvar – som aktieägarna har att ge revisorn i tilläggsuppdrag att granska exempelvis risken för penningtvätt eller korruption. Detta borde diskuteras på fler stämmor.

Avslutningsvis diskuteras kombinationen revision – rådgivning som ett kvalitets- och oberoendeproblem. Vi menar att rådgivningen ofta ger revisionsbyrån bättre kunskap om kundföretagets verksamhet, något som snarare lyfter revisionskvaliteten till gagn för alla parter. Och finns det ens något exempel på att rådgivningen har lett till en sämre revision? Men självklart får rådgivningen inte gå så långt att revisorns opartiskhet och självständighet ifrågasätts. Här har på senare tid skett en påtaglig skärpning i såväl praxis som lagstiftning genom EU:s revisionspaket.

Magnus Larsson, ordförande i FAR
Dan Brännström, generalsekreterare i FAR

Kommentera

Plus och minus i EU-paketet

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss hur EUs revisionspaket ska införas i Sverige. De nya reglerna träffar främst revision i företag av allmänt intresse (börsföretag och finansiella företag) och innefattar bland annat tvingande byrårotation, begränsning av rådgivningstjänster till revisionskunder och sanktionsavgifter. Reglerna träder i kraft 17 juni 2016 och ska i flertalet fall tillämpas första gången på närmast därpå följande räkenskapsår.

Jag hoppas att EU-paketet får önskad effekt på revisionens kvalitet och revisorns oberoende, eftersom det är ett högt pris som revisorerna och deras kunder får betala. Regelpaketet är mycket omfattande och inte alltid enkelt att tolka. Bara det driver kostnader.

Sedan finns det två saker som jag är särskilt kritisk mot. Den första är att finansiella företag måste byta revisionsbyrå efter tio år. Sådana verksamheter är ofta komplexa och kräver därför kontinuitet i revisionen. Jag reser också ett frågetecken om denna särreglering inom företag av allmänt intresse är förenlig med EUs regleringsmetod.

Börsföretag, som inte är finansiella företag, kan däremot behålla revisionsbyrån i upp till tjugo eller tjugofyra år, om de uppfyller särskilda krav.

Den andra punkten är att regeringen föreslår införande av sanktionsavgifter på upp till en miljon kronor för enskilda revisorer respektive upp till två procent av revisionsbyråns årsomsättning. Sanktionsavgifter ska kunna utgå när Revisorsnämnden utdelar en varning och då det finns det särskilda skäl. Sanktionsavgiften gäller även revision i mindre företag, men då förväntas beloppen vara betydligt lägre. Som både Advokatsamfundet och FAR påpekade i sina respektive remissvar kan sanktionsavgifterna stå i strid med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna!

På plussidan är att regeringen i huvudsak inte lägger till fler regler än vad som följer av EU-paketet. Det är till exempel positivt att definitionen av företag av allmänt intresse inte går utöver vad EU-reglerna kräver.

Till sist, jag är entusiastisk inför den nya revisionsberättelsen. När revisorn får berätta mer blir ju revisionen mer relevant.

Här kan du läsa initiala kommenterar i Balans respektive FARs pressmeddelande.

Kommentera

Sida 1 av 4

Powered by lovecraft Anders Norén