Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: opartiskhet och självständighet Sida 3 av 5

I medborgarnas intresse

Jag deltog förra veckan i ett seminarium om den kommunala revisionen. Bakgrunden är att regeringen ber Utredningen om en kommunallag för framtiden att, i tillägg till tidigare uppdrag, överväga om den kommunala revisionen behöver förstärkas.

Det är många som kritiserar revisionen i kommunerna. En av kritikerna är Inga-Britt Ahlenius som framfört sina synpunkter i såväl Balans som andra tidningar. Inga-Britt Ahlenius var också med på seminariet och tryckte på att den kommunala revisionen brister i ”professionalitet och oberoende”. En annan kritik handlar om ansvarsfriheten i den kommunala världen. Det är oklart vad den ansvarsfriheten egentligen avser, varför Olle Lundin menade att uttalandet om ansvarsfrihet är meningslöst.

Jag passade på att framföra några förslag som kan stärka revisionen i kommunerna:

  • Verksamhetsrevisionen, som bl.a. tar sikte på bedömning av ändamålsenlighet, kan med fördel utföras av de förtroendevalda revisorerna (dvs. politiker) som avger en granskningsrapport till kommunfullmäktige
  • Kommunens finansiella rapportering bör granskas av auktoriserade revisorer – med specialistkompetens inom offentlig redovisning och revision – som lämnar en revisionsberättelse direkt till kommunfullmäktige
  • Begreppet ansvarsfrihet måste definieras i en kommun – handlar det om ändamålsenlighet eller ekonomisk skada? Svaret på den frågan avgör om det är de förtroendevalda eller de auktoriserade revisorerna som ska göra uttalandet om ansvarsfriheten
  • Kommunernas årsredovisningar behöver också få en mer enhetlig utformning. Här har Rådet för Kommunal Redovisning en given uppgift.

Genom utökad medverkan från auktoriserade revisorer, som står under Revisorsnämndens tillsyn, uppnås en professionalisering av revisionen. ”Oberoendet” (jag försöker alltid undvika det begreppet) stärks också genom att de auktoriserade revisorerna måste tillämpa revisorslagens regler om opartiskhet och självständighet. Sammantaget leder detta till ökad transparens och jämförbarhet, allt i medborgarnas intresse.

Jag vet att det här finns många tänkbara vägar att gå. Jag ser därför fram emot dina synpunkter.

Lärdom 3 – Utveckla revisorns rapportering

Jag vill även idag uppmärksamma FARs förtroendearbete ”Så stärker vi förtroendet” och de lärdomar vi har sammanställt i vår ”vitbok”. Förhoppningen är att lärdomarna ska utgöra en bra grund för fortsatta diskussioner men framför allt för konkret förtroendearbete. Det har blivit dags att uppmärksamma lärdom nr 3 här på bloggen. Så här skriver vi i ”vitboken”:

Utveckla revisorns rapportering 
Revisorns rapportering måste alltid utvecklas, och nu ökar förväntningarna på att den ska bli mer nyanserad. Det handlar både om hur revisorn kommunicerar i revisionsberättelsen men också på bolagsstämman.

Från branschen fortsätter vi att påverka den internationella processen med att utveckla revisionsberättelsen. Och på hemmaplan kan vi ta fram en vägledning med exempel för revisorns rapportering på bolagsstämman.”

Vid möten med revisionens olika intressenter får jag ofta höra att revisionsberättelsen är för digital eller svartvit – ”tillstyrker eller avstyrker”. Några efterlyser därför revisorns ”gråskala”. En sådan är nu på väg genom förslagen från både EU och IAASB. Inom EU kommer revisorn i noterade och finansiella företag att alltid belysa de mest betydande riskerna för väsentliga fel i företagets rapportering. Därmed får vi en ”gråskala” som jag tror kan öka läsvärdet för revisionsberättelsen men också relevansen för revisionen. De nya EU-reglerna innebär även att revisorn på samtliga revisionsuppdrag ska uttala sig om huruvida det finns betydande tvivel om förutsättningarna för fortsatt drift (going concern).

På FAR jobbar vi nu med att ta fram en vägledning för revisorns muntliga rapportering vid stämman. Rapporteringen ska inkludera revisorns egna bedömning av sin opartiskhet och självständighet. Revisorn ska dessutom kommentera innehållet i lämnad rådgivning och arvodesuppgifter – allt för öka transparensen.

Vad tycker du kan förändras i revisorns rapportering?

USA säger nej till byrårotation

På måndag blir Litauen EUs nya ordförandeland. Jag konstaterar därför att Irland, trots en mycket hög ambitionsnivå, inte gick i mål med att föra EUs revisionspaket i hamn under sitt halvår. Nu lämnas alltså stafettpinnen vidare till Litauen, och det är ingen enkel uppgift. För den lovvärda ambitionen att harmonisera revisionen över gränserna utmanas alltmer. Låt mig visa på några exempel:

Inom någon vecka publicerar IAASB ett förslag till ny revisionsberättelse i företag av allmänt intresse. Den är egentligen tänkt att gälla globalt, men vad jag förstår kommer IAASBs version att avvika både från den revisionsberättelse som EU just nu processar och den som tillämpas i USA. Samtidigt har Storbritannien och Irland valt att tjuvstarta med en egen variant, vilket är märkligt eftersom de måste ställa in sig i ledet när EU-paketet väl har klubbats.

På temat harmonisering möts alla som är involverade i beslutsprocessen i EU nu av en utomordentligt intressant ”omvärldshändelse”. USA, som ju ofta vill reglera det mesta, lagstiftar mot byrårotation, dvs. det blir ett förbud mot regler som kräver att ett företag måste byta revisionsbyrå efter en viss period. Den amerikanska tillsynsmyndigheten PCAOB, som låtit sig inspireras av EU, har nämligen övervägt att införa byrårotation. Men nu blir det inte så – USA säger nej tack till byrårotation!

Budskapet är enkelt och övertygande. Valet av tidpunkt för byte av revisionsbyrå måste vara upp till varje företag att besluta om utifrån omvärldsfaktorer eller företagets interna situation. Allt annat är en inskränkning i ägarnas rådighet över företagen. Jag vill också påminna om att vi i Sverige har en naturlig byrårotation om ca 7 år i de största företagen, men det är stor skillnad på frihet och tvång.

Det saknas dessutom analyser eller internationella erfarenheter som visar att byrårotation stärker revisorns opartiskhet och självständighet eller ökar konkurrensen avseende revision i marknadssegmentet för stora företag. Tvärtom visar exemplet Italien att byrårotation leder till ökade marknadsandelar för de allra största byråerna. Ett sätt att lyfta frågan om revisorsvalet och revisorns opartiskhet och självständighet kan istället vara att förbättra transparensen, t.ex. genom uttalanden från valberedningen och/eller revisionsutskottet vid årsstämman.

Ja, fram till nu har byrårotation varit ett viktigt och närmast givet inslag i EU-paketet hos såväl EU-kommissionen som många EU-parlamentariker. Därför blir det intressant att se hur USAs ställningstagande kommer att påverka debatten och beslutsprocessen i Bryssel. Om det får jag återkomma.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén