Det ena krispaketet avlöser det andra i spåren av Coronautbrottet. Åtgärderna siktar bland annat på att stötta likviditeten i företagen. Men det finns fällor som måste undanröjas.

Som bekant har regeringen presenterat regler som innebär att företag kan få anstånd med tre månaders skatt (moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt på lön). Anståndet lämnas som längst under 12 månader. Reglerna ska gälla från 7 april 2020 men kan tillämpas retroaktivt från januari.

Detta ger ett visst andrum, men det kommer en dag då skatten ska betalas. Om likviditeten då inte räcker till slår det så kallade företrädaransvaret till. Det innebär ett personligt betalningsansvar för företagaren och, i många fall, styrelseledamöterna i bolaget. Konsekvensen blir att många företag i onödan kommer att försättas i konkurs. Ingen vill ju riskera att bli personligt betalningsansvarig.

Fällan som företrädaransvaret utgör måste tas bort. Om regering och riksdag inte vågar fatta det beslutet bör åtminstone ett moratorium införas som medför att företrädaransvaret undanröjs under den tid som virusutbrottet bedöms påverka företagandet.

En annan fälla utgör kravet på kontrollbalansräkning i aktiebolag. Att det sedan årsskiftet finns bolag med endast 25 000 kronor i aktiekapital gör situationen minst sagt akut. Uteblivna intäkter under rådande förhållanden gör att många bolag snabbt hamnar i kontrollbalanssituation. Och om aktiebolagslagens regler för kontrollbalansräkning inte följs uppkommer även här ett personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter.

I fallet kontrollbalansräkning krävs också ett moratorium som undanröjer risken för personligt betalningsansvar. Allt annat vore fullständigt orimligt, särskilt som regering och riksdag nyligen öppnat möjligheten att bedriva verksamhet i bolag med ett så litet aktiekapital som 25 000 kronor. Under tiden som moratoriet gäller måste vi arbeta fram hur ett nytt borgenärsskydd ska se ut i små bolag