Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: rättssäkerhet (Sida 1 av 4)

Fritt fram för en HQ-kommission

Högsta domstolen har nu satt punkt för turerna kring HQ. Men vad lärde vi oss av ”skandalen”?

Att det rättsliga efterspelet blev kliniskt rent från fällande domar bekräftar enligt min mening att Finansinspektionen (FI) inte hade grund för att stänga HQ Bank. Mycket talar för att det passade FI:s nya generaldirektör Martin Andersson och den tillträdande finansmarknadsministern Peter Norman att nyttja HQ Bank för att statuera ett exempel. Banken var ett lämpligt offer, varken för liten eller för stor, och några kännbara reaktioner på marknaden skulle det inte bli tal om.

Mot denna bakgrund upprepar jag envist kravet på en HQ-kommission, och nu utgör de rättsliga processerna inte längre ett hinder. Förutom att granska FI:s HQ-beslut bör kommissionen belysa hur rättssäkerheten påverkas av att FI sitter på många stolar – som normgivare, åklagare och domare, allt på samma gång. Kommissionen bör även uppmärksamma ansvarsfrågor, bland annat med utgångspunkt i domstolens obegripliga skrivningar i civilmålet. Det saknas för närvarande en röd tråd vid prövning av skadeståndsansvar och det är allt annat än bra för rättssäkerheten. Förutsättningarna för att redovisa finansiella instrument till verkligt värde är en annan given frågeställning.

För ett år sedan anslöt Aktiespararna till mitt krav på en HQ-kommission. Det är utmärkt, för vi har inte råd att slösa bort en så omdebatterad ”skandal”. Vi måste kunna dra lärdomar av HQ-fallet, vi är skyldiga oss själva en HQ-kommission.

5 kommentarer

Skatteförslaget skadar Sverige

Det var i juni som Företagsskattekommittén (utredningen) lämnade sitt slutbetänkande Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. Möjligen bidrog den varma sommaren och valrörelsen till att det omvälvande förslaget inte blev föremål för så mycket debatt och uppmärksamhet som det förtjänar.

Bland annat föreslås att negativa finansnetton inte ska vara avdragsgilla. Istället ska företag med skattemässig vinst kunna göra ett s. k. finansieringsavdrag som uppgår till 25 % av inkomsten. Den effektiva skattesatsen går därmed ”modellmässigt” ner till 16,5 %. Utredningen föreslår en mycket vid definition av begreppet finansnetto. I detta ska det inte bara ingå bankräntor och liknande utan även finansiella instrument, räntedelar på leasingsavgifter m.m. Förslaget innebär att de nya bestämmelserna träder i kraft 1 januari 2016.

FAR avstyrker med eftertryck utredningens förslag. Jag kan faktiskt inte påminna mig att vi någonsin har kritiserat ett förslag så mycket som vi gör i vårt remissvar. Men det är med all rätt, för förslaget är alldeles för komplicerat.

Det kommer inte att vara möjligt för företag att med rimlig ansträngning och kostnad kunna tillämpa reglerna. Alla försök till förenklingar på senare tid äts här upp i ett enda nafs, och det är närmast tragikomiskt att ”effektivitet” finns med i namnet på betänkandet.

Förslaget kan till och med strida mot grundlagen då definitionen av finansiellt instrument föreslås följa redovisningen istället för särskilda skatteregler. Vanligtvis påverkar redovisningen beskattningen endast vad gäller periodiseringar, men enligt förslaget ska redovisningsnormerna delvis bestämma vad som är avdragsgillt och inte. Enligt FAR är detta mycket olämpligt då redovisningen har andra syften än att ligga till grund för beskattning. Dessutom beslutas redovisningsnormerna till stor del bortom riksdagens räckvidd, och det är här problematiken kring grundlagen uppstår.

Utredningen konstaterar att förslaget innebär en kraftig skatteskärpning för fastighetsbranschen. Förslagets effekter på fastighetspriser och bostadsbyggande analyseras dock inte. Detta är en allvarlig brist. Överhuvudtaget är jag orolig för hur förslaget kommer att slå mot investeringar och tillväxt när avdragsrätten för räntor förloras. Det enda vi vet är att skatteregler alltid har en stor påverkan på beteendet.

Vidare föreslås en särskild schablonskatt för banker och försäkringsbolag. Skatter för särskilda branscher måste undvikas om det inte finns mycket starka skäl. De skäl som utredningen framför är inte tillräckligt starka för en särreglering. Och det är sådana här tendenser som visar på behovet av en genomgripande skattereform. Ropen efter en skattereform har för övrigt skallat länge nu, och vid en sådan översyn måste självfallet ägarbeskattningen också omfattas.

FAR är även mycket kritisk till att reformen delvis ska finansieras genom att alla underskottsavdrag ska halveras per 31 december 2015. Ett sådant förslag medför, om det genomförs, stora svårigheter för företagen och skulle allvarligt skada Sveriges anseende som investeringsland. Rättssäkerhet och förutsebarhet är A och O för förtroendet för ett skattesystem.

Finforum 26 november kommer Rickard Eriksson, en av sekreterarna i utredningen, att kommentera förslaget och de överväganden som ligger bakom. Jag är osäker på om det kommer att lugna mig. Tvärtom är det viktigt att diskussionen fortsätter.

Vad tycker du om utredningens förslag?

Kommentera

Två beslut från RN

Sent i fredags publicerade Revisorsnämnden (RN) beslut i två uppmärksammade fall: HQ respektive Kraft&Kultur.

Beslutet rörande HQ avser räkenskapsåret 2007 (det förra beslutet om HQ avsåg räkenskapsåren 2008-09). RN riktar ingen kritik mot revisorn utan avskriver ärendet. RN skriver bl.a. om tradingportföljen i HQ Bank att revisorn ”har haft rimligt stöd för sin bedömning att den metod som HQ Bank tillämpade var godtagbar enligt principen i redovisningsstandarden IAS 39 om redovisning till verkligt värde”.

Med tanke på att problematiken kring tradingportföljen var mindre 2007 är beslutet inte särskilt förvånande. Men samtidigt kan jag förstå om många undrar vad som egentligen hände i HQ. Jag har sagt det förr men upprepar det gärna: Regeringen borde tillsätta en HQ-kommission eftersom det har förekommit så många motstridiga uppgifter och bedömningar. Det är inte bra att den bild som först förmedlades inte överensstämmer med vad som sedan framkommer. Ytterst handlar det om förtroende och rättssäkerhet. Och om vi aldrig får en samlad bild av förloppet i HQ försvåras det angelägna lärandet i näringsliv och samhälle.

När det gäller beslutet i Kraft&Kultur får revisorn en varning. Revisorn har alltid ansvar för sin revision, men styrelsens ansvar för organisation, den interna kontrollen och redovisningen måste också belysas. Även om det inte är RNs uppgift att kommentera styrelseansvaret är den frågan central i det pågående skadeståndsmålet rörande Kraft&Kultur. I sitt beslut kommenterar RN ganska utförligt hur en revisor ska förhålla sig till information från företagsledningen. Det är intressant, för det är här som revisorers skeptiska inställning ofta sätts på prov. RN visar i något fall även på alternativa revisionsåtgärder. På det sättet kan beslutet bidra till lärandet i branschen.

1 kommentar

Sida 1 av 4

Powered by lovecraft Anders Norén