Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: redovisningstjänster (Sida 1 av 3)

Nya Reko är här

Svensk standard för redovisnings- och lönetjänster, Reko utges av FAR.
Den första Reko-standarden gavs ut 2008 och har sedan dess blivit en erkänd kvalitetsstandard och därigenom normgivande för god sed vid utförande av redovisningstjänster.

Nu är Reko 2018 här. Den nya utgåvan omfattar även branschens lönetjänster och innehåller i övrigt en rad nyheter. Värt att fästa särskild uppmärksamhet på är att konsulten genom Reko-standarden får förbättrade verktyg för att reagera, agera och kommunicera. Framför allt är ”Rapport från auktoriserad FAR-konsult” bättre anpassad till det specifika uppdraget än den tidigare bokslutsrapporten.

Insourcing efterfrågas allt oftare på marknaden, och därför har avsnittet om sådana uppdrag moderniserats och utvecklats. Anpassning har också skett för lönetjänster.
En genomgående förändring av Reko-standarden är att detaljgraden har minskat till förmån för ökat utrymme för redovisningsföretagets egna rutiner. Detta är nödvändigt i den snabba utvecklingen mot en mer digitaliserad miljö.

Till sist vill jag trycka på behovet att sprida kunskap om auktorisationen och de värdehöjande tjänster som konsulten tillhandahåller genom Reko-standarden. I standarden rekommenderas därför konsulten att informera kunden om möjligheten att i förvaltningsberättelsen upplysa om att en auktoriserad konsult FAR har biträtt med redovisnings- och/eller lönetjänster.

Kommentera

Nyttan av kombiuppdragen

För mindre företag är det naturligtvis både enkelt och kostnadseffektivt att kunna anlita en och samma byrå för både redovisnings- och revisionstjänster (ett s.k. kombiuppdrag). Det är också angeläget att vi har regler som gör att vi kan behålla den höga kvaliteten i företagens löpande redovisning och årsredovisningar.

Vi har därför sänt en hemställan till regeringen om att aktiebolagslagens bestämmelser om byråjävet behöver förtydligas. Den främsta orsaken är att nuvarande koppling till begreppet grundbokföring har blivit mindre relevant. Vad betyder egentligen grundbokföring idag? Jag noterar att Bokföringsnämnden under senare tid istället refererar till löpande bokföring som ett centralt begrepp. Det enda raka vore att utmönstra grundbokföring ur lagstiftningen, men det kräver en större översyn än den nu aktuella.

I FARs förslag klargörs hursomhelst att revisionsbyrån i ett kombiuppdrag kan biträda ett mindre företag med registrering av verifikationer. Ett sådant biträde förutsätter att kunden dessförinnan har attesterat verifikationerna samt bestämt eller godkänt lämpliga kontoklassificeringar av affärshändelserna. Förslaget är utformat på ett sådant att lagstiftningen inte krockar med den tekniska utvecklingen.

Regeringen har sänt ut FARs hemställan på remiss, och nu ska många tycka till.

Jag tror för egen del att kombiuppdragen innebär stor nytta för många företag. Vad tror du?

Kommentera

Nyckeln till kvalitet är att förstå verksamheten

Jag träffade nyligen en
 vd som hade frågat sin revisor: Hur tycker du att verksamheten utvecklades under 2013? Revisorn hade svarat genom att kommentera resultatet och andra nyckeltal. Jag anade en besvikelse. I stället för att få procentsatser upprabblade fanns en förväntan om något bortom alla siffror, mer en analys av hur företaget hade klarat olika utmaningar och uppnått sina verksamhetsmål.

Att verkligen förstå kundföretagets verksamhet men också uppdragsgivarens behov avgör kvaliteten, både den tekniska och den kundupplevda. Det gäller naturligtvis för såväl redovisnings- som revisionstjänster. Den angelägna analysen bör dessutom alltid kläs i ord och siffror som ackompanjerar varandra, aldrig bara siffror. Och det måste hänga ihop. Jag glömmer aldrig när en styrelseledamot plötsligt begravde sitt ansikte i handlingarna och förtvivlat ropade: Varifrån kommer alla siffrorna i det här företaget?

I nya utgåvan av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko uppmärksammas kvalitetsfrågan i ett särskilt avsnitt. Till min stora glädje beskrivs redovisningskvalitet som något mer än bara teknisk kvalitet. Om en årsredovisning ska utgöra det beslutsunderlag för intressenterna som den är tänkt att vara bör ju frågorna besvaras innan de ens hinner ställas.

Jag är lite orolig inför tillämpningen av K2-regelverket för redovisning. 
Jag gillar förenkling, men det är inte samma sak som att det alltid ska vara ”mini mini”. Det måste gå att utläsa hur företaget utvecklas. Är förvaltningsberättelsen värd namnet och den samlade bilden verkligen rättvisande? Förenkling får inte leda till att värdet av årsredovisningen minskar. Användarnas behov av information sätter ribban, inte minimikraven i lagstiftning och annan normgivning. Redovisning och revision är och förblir konstarter som kräver kompetens bortom formella krav och checklistor.

Branschen har här en stor uppgift. Jag brukar säga att redovisningskonsulten och revisorn måste sätta sig i en bekväm fåtölj – gärna med fötterna på bordet – och kika på årsredovisningen ur lite olika perspektiv innan hon eller han skriver under sin bokslutsrapport eller revisionsberättelse. För att kvaliteten ska bli riktigt bra bör man stanna upp och fråga sig om årsredovisningen besvarar intressenternas frågor. Vad ska den annars användas till?

Jag tänker även på den artikel som dåvarande FAR-ordföranden Svante Forsberg och jag skrev i Balans nr 10/2009 – ”Stäng av datorn och börja revidera!”. I artikeln tryckte vi på att revisionen måste fokusera på kundens verksamhet, på det som är verkligt viktigt: strategierna, lönsamheten, likviditeten, hyllvärmarna, avtalen, organisationen, människorna – ja också kulturen i företaget. En revision är som mest värdefull och nyttig om den handlar om samma frågor som företagsledningen brottas med.

En av FAR:s systerorganisationer – Den norske Revisorforening – genomförde i höstas en enkät bland mindre företag. På frågan om vad som behövs för att värdet av branschens tjänster ska öka efterlyste företagen fyra saker:

större initiativförmåga, en mer ”framåtlutad” hållning
• mer rådgivning utifrån kunskapen om företagets ekonomi
• större branschkännedom
• bättre kunskap om företagets verksamhet och situation

Utfallet må komma från en norsk undersökning, men jag tror att slutsatserna gäller även för den svenska marknaden. När redovisningskonsulten, revisorn eller rådgivaren är ”framåtlutad” och ivrig att verkligen förstå kundens verksamhet lyfter kundnyttan och kvaliteten i tjänsterna av bara farten.

Egentligen är detta självklart, men som bransch måste vi alltid diskutera hur kvaliteteten kan förbättras.
 Jag tror för egen del att hemligheten ligger i en förskjutning från det tekniska och tyngande dokumentationskrav till ett ökat fokus på kundens verksamhet.
 Detta är också utgångspunkten
 i de diskussioner som nu förs om ett nordiskt projekt kring revision i mindre företag. På
 samma sätt kan ytterligare steg
 tas även i Svensk standard för redovisningstjänster, Reko.

Så det är bara att vi reser oss upp ur fåtöljen. Och lutar oss lite mer framåt än tidigare. Allt för att bättre stötta kunden.

Ledare i Balans # 4/2014 

5 kommentarer

Sida 1 av 3

Powered by lovecraft Anders Norén