Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: relevans

En tuffing som förtjänar förtroende

FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och jag i dialog med professor Christopher Humphrey.

FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och jag i dialog med professor Christopher Humphrey.

På frågan om vad som väntar under det nya året svarar kollegan: ”I min värld är det bara K3”. Ett nytt regelverk för redovisning ska alltså sjösättas. Och för andra är det säkert det alternativa regelverket för mindre företag – K2 – som utgör den stora förändringen. Inget står stilla, allt förändras.

Men så finns det förändringar och trender som kommer smygande. Som så ofta bläddrar jag i den framtidsstudie som Kairos Future tog fram på uppdrag av FAR. I beskrivningen av branschens resa fram till år 2025 ser jag spännande rubriker om en annorlunda framtid, men den som mest av alla griper tag i mig lyder: ”Hur skapar vi ’sense of urgency’?

Under den oroliga rubriken framkommer att det visst finns drömyrken i branschen, men också en påtaglig riska att man är för nöjd med hur det ser ut just nu. Framtiden är betydligt osäkrare, och branschen måste därför visa vilja till innovation, något som underströks vid seminarier arrangerade av SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – strax före årsskiftet. Den brittiske forskaren Christopher Humphrey uttryckte det träffande när han sa att innovation måste bli standard, snarare än att branschen behöver en standard för innovation. Finns det antydan till ironi?

Hur uppkommer då innovation? Jag tror att verklig innovation sker på marknaden, när modiga redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare vågar möta kunders förväntningar på ett nytt sätt. Och är lite som Vårälväxingen (Sesleria heufleriana), som utsetts till 2014 års perenn, nämligen ”mångsidig och överraskande, en skir tuffing som inte invaderar sina grannar”…

Den integrerade och omdiskuterade revisionsberättelsen för SKF, som inkluderade rapport om översiktlig granskning av det miljömässiga och sociala resultatet, är ett exempel på innovation. Men vi behöver se fler exempel. Jag hoppas bland annat att branschen tar på sig ledartröjan när det gäller att utveckla framtidens integrerade rapportering som på ett tydligare sätt visar hur ett företag utvecklas och skapar värde. Och det handlar inte bara om de stora företagens kommunikation med omvärlden, och därför ska vi på FAR ta fram ett exempel som visar hur det kan se ut i ett mindre företag.

FAR vill alltid hjälpa branschen att göra största möjliga nytta för näringsliv och samhälle. Och ingjuta det mod som behövs för den nödvändiga innovationen. Då är förtroendefrågan viktig. Efter all uppmärksamhet kring redovisningen och revisionen i ett antal så kallade skandaler har förtroendet naggats i kanten. Under 2014 genomför FAR därför en rad aktiviteter för att stärka branschens förtroende. Aktiviteterna handlar om allt från framtagande av konkreta arbetsverktyg till seminarier och utspel. Det angelägna förtroendearbetet grundas till stor del på de lärdomar från skandalerna som sammanfattas i skriften ”Revisionsberättelsen – startskottet för ett angeläget lärande”.

För att matcha förväntningarna måste vi självfallet våga vara självkritiska och göra konkreta förändringar. Traditionellt uppfattas branschen som lite ”hemlig”, men vi måste nu öppna upp och berätta mer om vad vi faktiskt gör. Jag tror exempelvis att det vore bra att publicera det samlade utfallet av FAR:s kvalitetskontroll av sina medlemmar och samtidigt beskriva branschen omfattande kvalitetsarbete. Det finns för övrigt ett behov av att folkbilda om branschen uppdrag och slå hål på gamla myter. En viktig del handlar här om att tydliggöra de olika yrkesrollerna.

Sedan kan vi inte bara utgå från oss själva och vad vi i branschen tycker. Vi utökar därför dialogen med olika intressenter och söker nya svar på de eviga frågorna om ansvar och relevans: Hur kan vi bli bättre på att ta ansvar? Hur kan vi bli än mer relevanta? Frågeställningarna gäller i det enskilda uppdraget men också i ett större perspektiv i näringsliv och samhälle. Den här delen av förtroendebygget är inget engångsjobb, och därför vill vi inrätta ett forum för kontinuerlig dialog kring förtroende- och etikfrågor. För förtroende måste förtjänas hela tiden.

Ledare i Balans # 1/2014

Omringad av IFRS

Revisionen kan aldrig bli mer relevant än den finansiella rapportering eller information som är föremål för revision. Det var en av mina utgångspunkter när jag härom dagen dristade mig att debattera IFRS omgiven av verkliga specialister. Grant Thornton, med Eva Törning i spetsen, hade nämligen samlat sin IFRS-expertis från världens alla hörn till en konferens i Stockholm.

Jag refererade till vad svenska intressenter som ägare, styrelseledamöter, CEOs, CFOs m.fl. säger till mig om IFRS, nämligen att regelverket är alldeles för komplext. Redovisningen av verkligt värde medför stor osäkerhet, och årsredovisningarna är så omfattande att ingen läser dem. Här finns alltså ett stort frågetecken för redovisningens relevans som även drabbar revisionen.

Ganska dyster bild – särskilt som företagen, revisorer och rådgivare sliter för att tillämpa IFRS på bästa sätt. Vi kom därför in på vad som kan göras framåt. För det första är det viktigt att tillämpa IFRS som ett principbaserat system, där logik och professionellt omdöme ges stort utrymme. Sedan måste alla som lämnar remissvar till regelmakaren IASB trycka på att IFRS verkligen förblir en principbaserad redovisningsstandard. Med andra ord ska man inte fråga IASB efter all tänkbar vägledning, för det leder till att systemet blir mer detaljerat och regelbaserat.

Jag nämnde också att jag för framtiden sätter mitt hopp till integrerad rapportering som förhoppningsvis kan kommunicera ett företags utveckling på ett både enklare och bättre sätt. Här vill jag slå ett slag för artikeln ”The future of financial reporting”.

Min slutkommentar är att företagens rapportering måste kunna konsumeras och användas som beslutsunderlag. Vad ska vi annars ha den till?

Det nya normala

Jag har inte kunnat släppa diskussionen på KPMG Economic Forum 2012 förra onsdagen. Temat var ”Det nya normala” och mycket kretsade kring skuldkrisen och euron. Att Standard & Poor’s sänkning av bl.a. Frankrikes kreditbetyg ökar pressen på euron är uppenbart, och då tilltar den osäkerhet och instabilitet som varit ”normal” det senaste halvåret.

Att det är marknaden, och inte politikerna, som bestämmer bekräftas än en gång av kreditvärderingsföretagens framfart. Under en av mina tågresor bläddrar jag i ”Morgondagens industri”. Jag fastnar på en mening: ”På 1900-talet satt ägaren och Vd i förarsätet – på 2000-talet är det marknaden”. Om det är en ansiktslös marknad som har tagit över får det stora konsekvenser, tänker jag. Inte bara för stora och små länder, utan också för näringslivets spelregler. En ansiktslös marknad ställer nya krav på relevans och tydlighet.

När jag i boken senare läser att ”värdet i en tjänst uppstår i användningen … ” inser jag plöstligt varför vi över hela jorden nu har en diskussion om både redovisningens och revisionens relevans. Det är ropen från den ansiktslösa marknaden som skallar. Där finns förväntningar på en tydligare och mer användbar finansiell rapportering och revisorsrapportering.

Det finns ingen väg tillbaka. Som bransch måste vi upptäcka möjligheterna i att utveckla tjänster som skapar värde också i en mer turbulent miljö – det nya normala. På några områden tror jag inte att det räcker med bara ”utveckling”, det kommer att krävas innovation. Jag återkommer gärna på detta tema.

Välkommen till det nya normala!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén