Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: revision (Sida 1 av 16)

Ny roll för revisorn

Hos Företagsekonomiska Föreningen.

Jag är på vårturné med boken ”Mitt liv som FAR”. Störst intresse röner lärdomarna från skandalerna i Skandia, HQ, Prosolvia och SCA. Osökt kommer dialogen även in på Swedbank och behovet av god bolagsstyrning.

Bolagsstyrning handlar inte bara om att företagen sköts på ett för aktieägarna effektivt sätt. Välskötta företag är en förutsättning för marknadsekonomins förmåga att skapa tillväxt och välfärd. Därmed har bolagsstyrning stor betydelse för hela samhället.

Styrelsen i ett företag har förstås en central roll i bolagsstyrningen. Behovet av integritet, kompetens och engagemang hos styrelsens ledamöter kan inte nog understrykas. Trots att det gått många år tänker jag ofta på hur ledamöterna i Skandiastyrelsen mindes olika och ibland inte alls vad som hade beslutats. Revisorns roll kommer också i fokus under min turné, och frågan ställs: Är det dags för revisorn att få en ny roll? Jag fick den senast förra veckan hos Företagsekonomiska Föreningen, och mitt svar var: Ja!

”Om inte revisorn kliver fram med nyvunnen auktoritet och integritet måste någon annan göra det. För runt omkring pågår omfattande penningtvätt och annan ekonomisk brottlighet parallellt med ökande inslag av desinformation och fejknyheter” – så skriver jag i ”Mitt liv som FAR”. Det är ytterst angeläget att nu förstärka de osynliga men alltid så avgörande faktorerna för stabilitet, nämligen förtroende och tillit. Här kan och måste revisorn bidra i större utsträckning. Hur ska det gå till?

Det behövs absolut ett nytänk på det globala planet kring vad revisionen syftar till och vad den ska omfatta för att matcha förväntningarna. Men i en tid präglad av osäkerhet har vi inte råd att vänta på nya regelsystem. Revisorn måste redan nu ta flera kliv fram, ställa de kritiska frågorna bortom professionell skepticism och visa på en objektiv sanning. Då reduceras förväntningsgapet samtidigt som revisorn blir vad som i Norge kallas för ”Samfunnets tillitsmann”.

4 kommentarer

Svenskt Näringsliv fel ute om ekobrott

Det är uppenbart att Svenskt Näringsliv blundar för utvecklingen avseende ekonomisk brottslighet. Tvärtom borde ett modernt och ansvarstagande näringsliv verka för att stävja ekobrott och annat fusk. Därför skriver jag den här artikeln på SvD.se:

Myndighet efter myndighet slår larm om konsekvenserna av den slopade revisionsplikten. Bolagsverket påtalar att kvaliteten på årsredovisningarna har gått ner. Samtidigt säger Ekobrottsmyndigheten att aktiebolag utan revisor används som brottsverktyg. Riksrevisionen är så bekymrad att myndigheten föreslår ett återinförande av revisionsplikten. Till bilden hör också att Sverige successivt halkar ner i Transparency Internationals korruptionsindex till en sjätteplats.

Häromdagen gjorde FAR-medlemmen Helena Adrian därför ett utspel om att införa obligatorisk förvaltningsrevision för att hjälpa företagen att göra rätt och samtidigt stävja ekonomisk brottslighet.

Som ett brev på posten kom Sofia Bildstein-Hagberg och Claes Norberg med en replik. När jag läser vad de båda företrädarna för Svenskt Näringsliv skriver blir jag riktigt orolig. Om det är någon organisation som på allvar borde driva kampanj och föreslå åtgärder mot allt vad ekobrott heter så är det väl just Svenskt Näringsliv. Den osunda konkurrens som uppstår när företag tillåts fuska är ju långsiktigt förödande för alla seriösa företag.

I stället avfärdar Sofia Bildstein-Hagberg och Claes Norberg revision som ett effektivt verktyg mot ekobrott. Det bottnar i bristande insikt om verkligheten. Det är sant att revision inte syftar till att leta efter fiffel, men revisorns blotta närvaro har en preventiv effekt. Till det kommer att revisorn följer upp hur styrelse och ledning säkerställer god intern kontroll i företaget, vilket i sin tur försvårar för den som umgås med skumma avsikter. Att revisorn inte anmäler särskilt många brott till Ekobrottsmyndigheten beror alltså på att de är sällsynta när revisorn är på plats.

Det finns säkert olika uppfattningar om det kloka i att ställa krav på förvaltningsrevision. Men något måste göras, och att som Sofia Bildstein-Hagberg och Claes Norberg endast sätta hoppet till att Skatteverket återupptar tidigare skatterevisioner är både fattigt och orealistiskt. I en alltmer digital värld prioriterar Skatteverket skrivbordskontroller framför besök ute på företagen. Och varför skulle Skatteverkets granskning av fullständig och riktig redovisning vara effektivare än revisorns?

När det sedan gäller de ständigt återkommande jämförelserna med andra länders gränsvärden för revisionsplikt är det en knepigare övning än man först tror. Det är till och med svårt att göra en relevant benchmarking med våra nordiska grannländer. Till exempel varierar myndigheters kontrollverksamhet. En annan, och väl, så viktig faktor i sammanhanget är att ambitionsnivån för ordning och reda ser olika ut. Jag har själv sett företrädare för utländska myndigheter rycka på axlarna åt bristfällig redovisning och fusk bland mindre företag. Vill vi också ha det så?

Jag blir ännu mer bekymrad när Svenskt Näringsliv refererar till rapporten från HUI Research som jämförde hur antalet anställda påverkades av revisionspliktens slopande 2010. Men att jämföra läget 2011 med det värsta krisåret i mannaminne, nämligen 2009, är inte seriöst. Självklart var allt bättre två år efter att näringslivet kippade efter andan.

Ett modernt och ansvarstagande näringsliv måste verka för att stävja ekobrott och annat fusk. Jag vill därför se mycket mer av sådana initiativ från Svenskt Näringsliv. Från FAR:s sida är vi alltid beredda att medverka till lösningar som säkerställer förtroende och effektivitet i näringslivet.

Kommentera

AB light

Det finns några frågor som har följt mig under åren på FAR. Revisionsplikten är en av dem, och igår hölls ett seminarium i riksdagen på temat ”Revisionsplikten – är en höjning eller sänkning av gränsen bäst för landets företagsamhet?”. Nu blev det inte så mycket dialog om just den frågeställningen utan en oväntat konstruktiv dialog med utgångspunkt i Riksrevisionens larmrapport om konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten.

Jag framförde åsikten att det ska vara revision i vårt gamla fina aktiebolag, som ju är designat för att inrymma revisorn som ett av bolagsorganen. Bara sådana saker som begränsat betalningsansvar för aktieägarna och prövning av ansvarsfrihet talar för detta. Revisionens samhällsnytta måste också tas tillvara – en företagsform som åtnjuter särskilt högt förtroende har stor betydelse för effektivitet och tillväxt i näringsliv och samhälle. Ytterligare ett argument är konkurrensneutraliteten, det måste vara ”fair play” och ekonomisk brottslighet får det inte ens vara tal om.

Men, i mindre och okomplicerade verksamheter behövs inte alltid revision. Framför allt är alla regler i aktiebolagslagen inte relevanta. Därför bör det tas fram en alternativ företagsform – AB light med lågt aktiekapital (en krona), annorlunda borgenärsskydd (fokus på likviditeten, inte kapitalet) och konkurrenskraftiga skatteregler. Samtidigt kan enskild firma utmönstras.

Det är inte så lätt att ersätta en plikt med en annan, men jag nämnde ändå att nyföretagaren i AB light måste anlita en auktoriserad redovisningskonsult under de två första åren. I en komplex regelvärld kan redovisningskonsulten vara en oumbärlig PT, och om verksamheten ska utvecklas positivt måste det vara ordning och reda i ekonomin. Redan från början.

Vad tycker du?

2 kommentarer

Sida 1 av 16

Powered by lovecraft Anders Norén