Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: Revisorsnämnden (Sida 2 av 12)

Stort engagemang för integration

Maria Frithz Warg presenterar RAMP.

Maria Frithz Warg presenterar RAMP.

Vissa seminarier betyder mer än andra. Jag var med om ett sådant i fredags när jag besökte i Företagsekonomiska ämneskonferensen (eller FEKIS som den kallas) i Uppsala. Till bilden hör att FEKIS samlar lärare inom företagsekonomi från landets alla universitet och högskolor.

Jag hade förmånen att medverka i ett pass om hur akademin och branschen gemensamt kan bidra till snabbare integration av nyanlända. Det är en samhällsutmaning där alla goda krafter måste hjälpas åt. Och Handelshögskolan i Stockholm inspirerade när Maria Frithz Warg presenterade integrationsprogrammet RAMP.

Från branschens sida kan vi på olika sätt påverka och delta i utbildningen av nyanlända. Jag passade på att efterfråga mer av matematik i utbildningen i takt med att digitaliseringen öppnar för analyser av Big data m.m. Vi kan även bidra till lokala träffar och nätverk som underlättar rekryteringen av nyanlända personer. En lärare föreslog här att Migrationsverket borde informera Revisorsnämnden om alla nyanlända som har erfarenhet från revision, allt för att möjliggöra snabb integration.

Jag lämnade Uppsala med en go’ känsla, för det var många lärare som skrev under listan som signalerade intresse för fortsatt kontakt i frågan. Regeringen har ju gett ett antal högskolor i uppdrag att komplettera den akademiska utbildningen för nyanlända. Men lärarna på FEKIS gav uttryck för ett större engagemang, bortom regeringsuppdrag och läroplaner. Det kändes riktigt bra.

Kommentera

Gyllene tillfälle för RN att se över sina processer

Det började med jag för en tid sedan ställde tre frågor till Revisorsnämnden (RN):

1. Vad krävs för att RN ska avgränsa sin utredning till sådant som har stor betydelse för revisionens intressenter?
2. Hur ser RN på möjligheten att markant minska handläggningstiden för disciplinärenden?
3. Är varning normal påföljd eller uttryck för allvarliga brister?

RNs nye chef Per Johansson svarade sedan snabbt i Balans. Och nu har jag skrivit en replik:

Jag är tacksam för Per Johanssons svar på mina frågor till Revisorsnämnden (RN), men jag finner ändå anledning att här komma med en replik.

Det är positivt att Per Johansson pekar på ”förbättringsmöjligheter” när det gäller RNs möjligheter att fokusera utredningar mot väsentliga riskområden. För att markant minska handläggningstiden för disciplinärenden är jag emellertid fortfarande övertygad om att RN, precis som revisorn som är föremål för tillsynen, måste våga göra avgränsningar.

Per Johansson bekräftar i sitt svar att normalpåföljden vid tillsynsärenden är att revisorn meddelas en varning. Statistiken talar samma språk samtidigt som en bokstavstolkning av revisorslagen också leder till den slutsatsen. Omvärlden – och säkert många i branschen – lever nog i en annan uppfattning, nämligen att varning är uttryck för en allvarlig påföljd. Som jag skrev i mitt förra inlägg bottnar detta sannolikt i att RN alltid motiverar varningen med att revisorn har åsidosatt sina skyldigheter som revisor och att bristerna är allvarliga. Det låter mycket allvarligt i mina öron och inte alls som en normalpåföljd.

Införandet av EUs revisionspaket innebär ett gyllene tillfälle att tänka nytt beträffande RNs disciplinära verksamhet, särskilt som EU-reglerna medför nya disciplinära åtgärder (tidsbegränsade förbud att utöva revisionsverksamhet och sanktionsavgifter). Jag noterar också att regeringen i författningskommentarerna till revisionspaketet anger hur RN ska bedöma överträdelser från revisorns sida. Bland annat heter det att ”… överträdelser av regler som har central betydelse för revisionsverksamheten är allvarligare än överträdelser av regler av formaliakaraktär som i det enskilda fallet inte har påverkat den finansiella rapporteringens tillförlitlighet”. Regeringen slår också fast att överträdelser som avser revision av företag av allmänt intresse anses allvarligare än överträdelser rörande revision av andra företag, något som redan är praxis i RNs beslut.

Mot bakgrund av ovanstående bör RN, menar jag, ompröva hur de disciplinära åtgärderna tillämpas. Det bör till exempel utredas vilken påföljd som ska utgöra normalpåföljd. Det borde vara erinran snarare än – som nu – varning. Jag inser att detta kan förutsätta ändringar i lagtexten. En alternativ lösning kan vara att införa en helt ny trappa som möjliggör en bättre nyansering av besluten. Trappan skulle kunna innehålla följande steg: kritik – allvarlig kritik – varning – upphävande.

Vid en sådan översyn bör man även fundera över processen kring anmälan av en revisor. Från norr till söder i vårt avlånga land hör jag hur revisorer plågas av uppenbara okynnesanmälningar som till råga på allt är anonyma. Det ska vara enkelt att göra en anmälan, men med hänsyn till den resursåtgång och det lidande som varje anmälan innebär måste något göras. En anmälan av en revisor ska självfallet inte kunna vara anonym, i vart fall inte visavi RN. Dessutom bör en avgift utgå för att stävja rena okynnesanmälningar.

Kommentera

Plus och minus i EU-paketet

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss hur EUs revisionspaket ska införas i Sverige. De nya reglerna träffar främst revision i företag av allmänt intresse (börsföretag och finansiella företag) och innefattar bland annat tvingande byrårotation, begränsning av rådgivningstjänster till revisionskunder och sanktionsavgifter. Reglerna träder i kraft 17 juni 2016 och ska i flertalet fall tillämpas första gången på närmast därpå följande räkenskapsår.

Jag hoppas att EU-paketet får önskad effekt på revisionens kvalitet och revisorns oberoende, eftersom det är ett högt pris som revisorerna och deras kunder får betala. Regelpaketet är mycket omfattande och inte alltid enkelt att tolka. Bara det driver kostnader.

Sedan finns det två saker som jag är särskilt kritisk mot. Den första är att finansiella företag måste byta revisionsbyrå efter tio år. Sådana verksamheter är ofta komplexa och kräver därför kontinuitet i revisionen. Jag reser också ett frågetecken om denna särreglering inom företag av allmänt intresse är förenlig med EUs regleringsmetod.

Börsföretag, som inte är finansiella företag, kan däremot behålla revisionsbyrån i upp till tjugo eller tjugofyra år, om de uppfyller särskilda krav.

Den andra punkten är att regeringen föreslår införande av sanktionsavgifter på upp till en miljon kronor för enskilda revisorer respektive upp till två procent av revisionsbyråns årsomsättning. Sanktionsavgifter ska kunna utgå när Revisorsnämnden utdelar en varning och då det finns det särskilda skäl. Sanktionsavgiften gäller även revision i mindre företag, men då förväntas beloppen vara betydligt lägre. Som både Advokatsamfundet och FAR påpekade i sina respektive remissvar kan sanktionsavgifterna stå i strid med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna!

På plussidan är att regeringen i huvudsak inte lägger till fler regler än vad som följer av EU-paketet. Det är till exempel positivt att definitionen av företag av allmänt intresse inte går utöver vad EU-reglerna kräver.

Till sist, jag är entusiastisk inför den nya revisionsberättelsen. När revisorn får berätta mer blir ju revisionen mer relevant.

Här kan du läsa initiala kommenterar i Balans respektive FARs pressmeddelande.

Kommentera

Powered by lovecraft Anders Norén