Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: Så stärker vi förtroendet Sida 1 av 2

Etikresan startade i Hallandsåsen

Karin Lepasoon om Skanskas nollvisioner.

Karin Lepasoon om Skanskas nollvisioner.

I fredags arrangerade FAR ett seminarium med Skanskas vice vd Karin Lepasoon. Seminariet var ett led i branschens förtroendearbete ”Så stärker vi förtroendet”.

Med stor inlevelse berättade Karin Lepasoon om hur företaget hanterade skandalerna kring asfaltskarteller och Rhoca-Gil i Hallandsåsen till att bli ledande inom etik. Företaget avstår t.ex. från vissa affärer och marknader för att minska risken för korruption, och man har satt upp nollvisioner för fem områden:

  • förlustprojekt
  • miljöincidenter
  • arbetsolyckor
  • etiska oegentligheter
  • defekter

Etik är alltid på agendan för chefsmöten, och Skanska-medarbetarna tränar kontinuerligt på att lösa etiska dilemman. I botten finns en uppförandekod som anger hur en medarbetare ska uppträda och vilka värderingar som gäller. När en medarbetare misstänker avvikelser från koden kan han eller hon anonymt vända sig till en ”Code of Conduct Hotline”. Här varnade Karin Lepasoon för tystnad. För tystnad är ett varningstecken.

Från branschens sida begrundar vi nu Skanskas etik- och förtroenderesa och ser vad vi kan ta till oss. Var säker på att jag återkommer i förtroendefrågan.

Elefanten i rummet

Per Schlingmann vevar på.

Per Schlingmann vevar på.

Idag gästades FAR av Per Schlingmann som diskuterade förtroende med företrädare för branschen. Seminariet var ännu en aktivitet i FARs kampanj ”Så stärker vi förtroendet”. Det är viktigt att öka insikten om hur branschen kan jobba med förtroendefrågan. Och Per Schlingmann delade frikostigt med sig av sina erfarenheter av förändrings- och förtroendearbete och gav många goda råd.

Här följer ett axplock:

Branschen måste själv etablera sin berättelse. Den ska handla om nyttan för näringsliv och samhälle, inte om oss själva. Vi måste också våga tala om elefanten i rummet. Självkritik är en stark förändringskraft, och ödmjukhet vinner alltid över tvärsäkerhet. Sedan måste vi också göra saker. Allt förtroendeskapande arbete handlar om det man faktiskt gör och vilken nytta man gör för andra. Och i kommunikationen är personer viktigare än varumärken. Därför måste vi våga mer, eller för att citera Per Schlingmann: Det finns ett skriande behov av personer som vågar ta ut svängarna.

Håller du med Per Schlingmann? Och vilken är elefanten i rummet?

Lärdom 3 – Utveckla revisorns rapportering

Jag vill även idag uppmärksamma FARs förtroendearbete ”Så stärker vi förtroendet” och de lärdomar vi har sammanställt i vår ”vitbok”. Förhoppningen är att lärdomarna ska utgöra en bra grund för fortsatta diskussioner men framför allt för konkret förtroendearbete. Det har blivit dags att uppmärksamma lärdom nr 3 här på bloggen. Så här skriver vi i ”vitboken”:

Utveckla revisorns rapportering 
Revisorns rapportering måste alltid utvecklas, och nu ökar förväntningarna på att den ska bli mer nyanserad. Det handlar både om hur revisorn kommunicerar i revisionsberättelsen men också på bolagsstämman.

Från branschen fortsätter vi att påverka den internationella processen med att utveckla revisionsberättelsen. Och på hemmaplan kan vi ta fram en vägledning med exempel för revisorns rapportering på bolagsstämman.”

Vid möten med revisionens olika intressenter får jag ofta höra att revisionsberättelsen är för digital eller svartvit – ”tillstyrker eller avstyrker”. Några efterlyser därför revisorns ”gråskala”. En sådan är nu på väg genom förslagen från både EU och IAASB. Inom EU kommer revisorn i noterade och finansiella företag att alltid belysa de mest betydande riskerna för väsentliga fel i företagets rapportering. Därmed får vi en ”gråskala” som jag tror kan öka läsvärdet för revisionsberättelsen men också relevansen för revisionen. De nya EU-reglerna innebär även att revisorn på samtliga revisionsuppdrag ska uttala sig om huruvida det finns betydande tvivel om förutsättningarna för fortsatt drift (going concern).

På FAR jobbar vi nu med att ta fram en vägledning för revisorns muntliga rapportering vid stämman. Rapporteringen ska inkludera revisorns egna bedömning av sin opartiskhet och självständighet. Revisorn ska dessutom kommentera innehållet i lämnad rådgivning och arvodesuppgifter – allt för öka transparensen.

Vad tycker du kan förändras i revisorns rapportering?

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén