Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: samhällsnytta (Sida 1 av 2)

AB light

Det finns några frågor som har följt mig under åren på FAR. Revisionsplikten är en av dem, och igår hölls ett seminarium i riksdagen på temat ”Revisionsplikten – är en höjning eller sänkning av gränsen bäst för landets företagsamhet?”. Nu blev det inte så mycket dialog om just den frågeställningen utan en oväntat konstruktiv dialog med utgångspunkt i Riksrevisionens larmrapport om konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten.

Jag framförde åsikten att det ska vara revision i vårt gamla fina aktiebolag, som ju är designat för att inrymma revisorn som ett av bolagsorganen. Bara sådana saker som begränsat betalningsansvar för aktieägarna och prövning av ansvarsfrihet talar för detta. Revisionens samhällsnytta måste också tas tillvara – en företagsform som åtnjuter särskilt högt förtroende har stor betydelse för effektivitet och tillväxt i näringsliv och samhälle. Ytterligare ett argument är konkurrensneutraliteten, det måste vara ”fair play” och ekonomisk brottslighet får det inte ens vara tal om.

Men, i mindre och okomplicerade verksamheter behövs inte alltid revision. Framför allt är alla regler i aktiebolagslagen inte relevanta. Därför bör det tas fram en alternativ företagsform – AB light med lågt aktiekapital (en krona), annorlunda borgenärsskydd (fokus på likviditeten, inte kapitalet) och konkurrenskraftiga skatteregler. Samtidigt kan enskild firma utmönstras.

Det är inte så lätt att ersätta en plikt med en annan, men jag nämnde ändå att nyföretagaren i AB light måste anlita en auktoriserad redovisningskonsult under de två första åren. I en komplex regelvärld kan redovisningskonsulten vara en oumbärlig PT, och om verksamheten ska utvecklas positivt måste det vara ordning och reda i ekonomin. Redan från början.

Vad tycker du?

2 kommentarer

Dags för ett nytt kapitel i berättelsen om branschen

Det minglas på Handelshögskolan i Göteborg. Jag kikar in i den tjusiga Malmstenssalen och säger spontant: ”Här skulle jag vilja föreläsa”. Jag hinner inte blinka innan professor Thomas Polesie replikerar: ”Först måste du ha något att säga”.

Men visst finns det mycket att berätta. Om branschen, om byråerna, om människorna. Som outtröttligt servar med bokslut och deklarationer, analyser och revision, handfast biträde och goda råd. Tjänsterna är många men syftar alltid till nytta för enskilda personer, företag och organisationer. Och därigenom till nytta för näringslivet och samhället i stort.

Härom dagen ställde jag i ett sammanhang den retoriska frågan: ”Vad skulle hända om branschen strejkade i två veckor”? Någon svarade: ”Inget”. Den efterföljande tystnaden gav utrymme för tolkning … Men jag tror att branschen är viktigare än vi först tänker och att betydelsen av tjänsterna ökar.

På sätt och vis är EUs revisionspaket ett bevis på detta. Revisionen av noterade och finansiella företag anses vara så avgörande för stabiliteten på kapitalmarknaden, och där med för samhällsekonomin, att dessa revisionstjänster nu har detaljreglerats. Och om två år sjösätts en lång rad nya regler som får stor påverkan på revisionen och på den svenska bolagsstyrningen.

Men det går inte att detaljreglera eller tygla den kraft som finns på en snabbt föränderlig marknad. Hela tiden uppkommer behov av nya eller differentierade tjänster. Vi får därför aldrig avvakta vad lagstiftaren hittar på, utan ta initiativ och nyttja möjligheten till självreglering.

Jag tänker på framtagandet av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko som ju är grundläggande för den auktoriserade redovisningskonsulten. Ett annat och nytt initiativ är satsningen på en nordisk standard för revision i mindre företag; med fokus på kundens verksamhet, stort utrymme för professionellt omdöme och en effektiv dokumentation.

Ökad differentiering av tjänster inom redovisning och revision är också ett viktigt inslag i den framtidsstudie som Kairos Future tog fram åt FAR. Och tjänsterna ”breddas in mot nya områden som samhällsansvar” för att citera studien. Jag tror exempelvis att branschen kan hjälpa till med att lyfta kvaliteten i välfärden. Det behövs kompetens, metodik och ett etiskt regelverk när verksamheter inom skola, vård och omsorg ska kvalitetssäkras, och de komponenterna är ju redan på plats. Detta är för övrigt ett av de områden som FAR vill diskutera i Almedalen.

Sedan ser jag hur redovisningen utvecklas mot så kallad integrerad rapportering där det tydligare framgår hur företaget eller organisationen skapar värde, även bortom resultaträkningens mått. Det räcker inte med att visa på den finansiella utvecklingen. Intressenter vill i ökad utsträckning se hur företaget eller organisationen tar socialt ansvar och jobbar med hållbarhet. Här vill FAR på olika sätt, bland annat genom tävlingen Bästa hållbarhetsredovisning, medverka till att redovisningen blir än mer användbar som beslutsunderlag.

Jag talade nyligen på en internationell konferens om hur den svenska branschen bidrar konkret till samhällsekonomin. Jag måste erkänna att jag kände ödmjukhet inför uppgiften. Men många uttryckte efteråt ett intresse för hur FAR samverkar med politiker, myndigheter och näringslivsorganisationer för att medverka till bättre förutsättningar för näringsliv och samhälle. Det var kul, och förhoppningsvis kunde en och annan ta med sig idéer hem till det egna landet.

Att många låter sig inspireras, det är så vi vill att det ska bli på Branschdagarna i september. Förra året presenterades framtidsstudien, men nu är det dags att skriva ett nytt kapitel i berättelsen om branschen. Jag ser verkligen fram emot att få höra och se hur olika byråer tar kliv in i framtiden, levererar nya tjänster och utnyttjar ny teknik. Och för första gången ska vi kora Årets framtidsbyrå. Spännande. Väl mött på Friends Arena!

Ledare i Balans # 6/2014

Kommentera

Självreglering är både själv och reglering

Sverige har precis tagit sitt andra OS-guld i skidstafett när Christer Ljungberg, CEO på Trivector AB, skriver på twitter: ”Sverige är bäst i lag. Hur drar vi nytta av det i näringslivet”? Den frågan tarvar ett svar.

Vi har i Sverige en lång tradition av självreglering, som ju är något slags lagspel eller socialt kontrakt. Näringslivet tar eget ansvar för att utforma spelregler som annars hade behövt lagregleras. Arne Karlsson, ny ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning, tryckte på detta vid ett seminarium nyligen när han sa: ”Självreglering är både själv och reglering”.

Precis så är det. Det får inte bara bli ”själv” och så lite ”reglering” som möjligt. Nej, det är tvärtom. Om självregleringen ska göra skillnad måste den vara proaktiv och minst ett steg före politikernas regleringsiver. Här måste jag bli (själv)kritisk. Jag tänker bland annat på revisions- och rådgivningsbranschens tillämpning av 3:12-reglerna. I efterhand är det lätt att se att branschen kunde ha agerat annorlunda.

En annan och betydligt större fråga handlar om jämställdheten. Som näringsliv borde vi år 2014 naturligtvis ha kommit mycket längre. Av en artikel i Balans nr 3/2014 framgår att branschen visserligen gör framsteg på jämställdhetens område. I de största revisionsbyråerna utgörs ledningsgrupperna till 40 procent av kvinnor, att jämföras med 28 procent för företagsledningar generellt. Men i styrelserna är det långt ifrån jämställt även inom branschen. Och snittet för andelen kvinnor i börsbolagens styrelser är ofattbart lågt, endast 22,5 procent.

Vad väntar vi på? Om Sverige vill vara bäst i lagspel måste näringslivet ta på sig ledartröjan och visa konkreta resultat. Ett nytänkande, modigt och framgångsrikt näringsliv tar alltid eget ansvar för utvecklingen. För mig är det därför självklart att aktieägarna måste ta rejäla kliv redan vid vårens årsstämmor. Annars hinner politikerna före med lagstiftning.

När det gäller breddning av kompetensen i styrelserummen tror jag för övrigt att det finns utrymme att tänka nytt. För att matcha konkurrensen i en komplex och snabbt föränderlig värld vill det till att styrelsen är modern, framåtlutad och präglad av mångfald. På samma sätt som revisorer numera upphandlas kan man väl börja upphandla de kompetenser och perspektiv som behövs runt styrelsebordet. Vad händer om en musiker eller historiker får sitta med?

För några veckor sedan presenterades ”2014 Edelman Global Trust Barometer” i Davos. Den globala barometern mäter förtroendet för olika samhällsinstitutioner på 27 marknader runt om i världen. Mätningarna visar att på global basis åtnjuter näringslivet ett högre förtroende än politiken. I årets mätning är gapet större än någonsin under de 14 år som mätningarna genomförts. Människors förväntningar är att företagen ska ta sig an och lösa stora samhällsfrågor som energiförsörjning, klimat och hälsa. Här sticker Sverige dock ut genom ett relativt högt förtroende för det politiska systemet.

Barometern visar också på en växande insikt om att lönsamhet går hand i hand med socialt ansvarstagande och samhällsnytta. Det tror jag också. Om en verksamhet ska vara verkligt hållbar måste den skapa värde bortom egenintresset. För hållbarhet är inte längre ett buzzword, det är ett måste.

I mätningarna hissas samtidigt varningsflagg för näringslivets oförmåga till självreglering. De senaste årens skandaler inom sektorer som bank och livsmedel tvingar därför fram lagreglering i land efter land.

Som bransch framhåller vi alltid vikten av självreglering. Och att vara bäst i lagspel är en konkurrensfördel. Men självreglering är som sagt inte bara själv utan också reglering. För förtroendets skull måste vi därför vara steget före och reglera oss själva. Det gäller i högsta grad också vår egen bransch. Med stärkt förtroende kan revisions- och rådgivningsbranschen göra än mer nytta för näringsliv och samhälle. Och det är trots allt det viktigaste, att vi skapar nytta för andra än oss själva.

Ledare i Balans # 3/2014

Kommentera

Sida 1 av 2

Powered by lovecraft Anders Norén