Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: samhällsnytta Sida 1 av 2

Revisor stoppar bidragsfusk bättre än staten

Jakten på fusk och bedrägerier trappas upp efter åtgärdspaketen kopplade till Coronapandemin. Tillväxtverket ska få göra oanmälda besök hos företag som ansökt om stöd för korttidsarbete. Skatteverket, som lånat ut 100 handläggare för att stötta Tillväxtverket i kontrollarbetet, tillförs ytterligare resurser motsvarande 130 tjänster. Regeringen har vidare utsett tidigare rikspolischefen Stefan Strömberg till antifuskgeneral. Som utredare ska han löpande analysera risker för fusk och föreslå lämpliga lagstiftnings- och kontrollåtgärder. Därmed är hela kontrollapparaten på plats.

Men snälla, varför talar ingen om den viktigaste aktören? Den som har de rätta kompetenserna och insikterna, och som redan är på plats i stora delar av näringslivet. Jag talar om revisorn. Sedan mer än 20 år har revisorn krav på sig att rapportera och anmäla ekonomiska brott, däribland bedrägeri, så tidigt som vid lägsta misstankegraden. Om bolagets styrelse inte skyndsamt vidtar erforderliga åtgärder ska revisorn göra en anmälan till polis eller åklagare. Från tid till annan har revisorer kritiserats för att inte anmäla brott i förväntad omfattning. En förklaring har varit att revisorn inte träffat på brotten inom ramen för den ordinarie revisionen. Revisorn ska ju inte utföra ett detektivarbete. Men den här gången är det annorlunda.

I revisorns riskanalys för 2020 borde hanteringen och redovisningen av stödåtgärder, som korttidsarbete, vara ett viktigt område i många bolag och som därför måste följas upp i revisionen. Om revisorn då finner att exempelvis stöd för korttidsarbete utnyttjats på ett otillbörligt och bedrägligt sätt måste revisorn slå larm. Det är helt avgörande för revisionens relevans.

Sällan eller aldrig har landets revisorer fått en större möjlighet att bidra till samhällsnytta. Revisorn hjälper samtidigt enskilda bolag och näringslivet i stort att i en pressad situation kunna verka på en spelplan med sjysta regler. Stöden ska självklart gå till de bolag som är i störst behov, inte till den som försöker fiffla. Om revisorn inte medverkar till det blir förväntningsgapet ännu större och närmast omöjligt att sluta.

Nej, nu ska revisorn aktivt motverka, upptäcka och – om så krävs – anmäla ekonomiska brott. Det är dags för revisorn att träda fram ur skuggan och visa att de extra handläggarna på Tillväxtverket och Skatteverket inte behövs, inte ens någon antifuskgeneral.

Inlägget är även publicerat som krönika på Revisionsvärlden.se

AB light

Det finns några frågor som har följt mig under åren på FAR. Revisionsplikten är en av dem, och igår hölls ett seminarium i riksdagen på temat ”Revisionsplikten – är en höjning eller sänkning av gränsen bäst för landets företagsamhet?”. Nu blev det inte så mycket dialog om just den frågeställningen utan en oväntat konstruktiv dialog med utgångspunkt i Riksrevisionens larmrapport om konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten.

Jag framförde åsikten att det ska vara revision i vårt gamla fina aktiebolag, som ju är designat för att inrymma revisorn som ett av bolagsorganen. Bara sådana saker som begränsat betalningsansvar för aktieägarna och prövning av ansvarsfrihet talar för detta. Revisionens samhällsnytta måste också tas tillvara – en företagsform som åtnjuter särskilt högt förtroende har stor betydelse för effektivitet och tillväxt i näringsliv och samhälle. Ytterligare ett argument är konkurrensneutraliteten, det måste vara ”fair play” och ekonomisk brottslighet får det inte ens vara tal om.

Men, i mindre och okomplicerade verksamheter behövs inte alltid revision. Framför allt är alla regler i aktiebolagslagen inte relevanta. Därför bör det tas fram en alternativ företagsform – AB light med lågt aktiekapital (en krona), annorlunda borgenärsskydd (fokus på likviditeten, inte kapitalet) och konkurrenskraftiga skatteregler. Samtidigt kan enskild firma utmönstras.

Det är inte så lätt att ersätta en plikt med en annan, men jag nämnde ändå att nyföretagaren i AB light måste anlita en auktoriserad redovisningskonsult under de två första åren. I en komplex regelvärld kan redovisningskonsulten vara en oumbärlig PT, och om verksamheten ska utvecklas positivt måste det vara ordning och reda i ekonomin. Redan från början.

Vad tycker du?

Dags för ett nytt kapitel i berättelsen om branschen

Det minglas på Handelshögskolan i Göteborg. Jag kikar in i den tjusiga Malmstenssalen och säger spontant: ”Här skulle jag vilja föreläsa”. Jag hinner inte blinka innan professor Thomas Polesie replikerar: ”Först måste du ha något att säga”.

Men visst finns det mycket att berätta. Om branschen, om byråerna, om människorna. Som outtröttligt servar med bokslut och deklarationer, analyser och revision, handfast biträde och goda råd. Tjänsterna är många men syftar alltid till nytta för enskilda personer, företag och organisationer. Och därigenom till nytta för näringslivet och samhället i stort.

Härom dagen ställde jag i ett sammanhang den retoriska frågan: ”Vad skulle hända om branschen strejkade i två veckor”? Någon svarade: ”Inget”. Den efterföljande tystnaden gav utrymme för tolkning … Men jag tror att branschen är viktigare än vi först tänker och att betydelsen av tjänsterna ökar.

På sätt och vis är EUs revisionspaket ett bevis på detta. Revisionen av noterade och finansiella företag anses vara så avgörande för stabiliteten på kapitalmarknaden, och där med för samhällsekonomin, att dessa revisionstjänster nu har detaljreglerats. Och om två år sjösätts en lång rad nya regler som får stor påverkan på revisionen och på den svenska bolagsstyrningen.

Men det går inte att detaljreglera eller tygla den kraft som finns på en snabbt föränderlig marknad. Hela tiden uppkommer behov av nya eller differentierade tjänster. Vi får därför aldrig avvakta vad lagstiftaren hittar på, utan ta initiativ och nyttja möjligheten till självreglering.

Jag tänker på framtagandet av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko som ju är grundläggande för den auktoriserade redovisningskonsulten. Ett annat och nytt initiativ är satsningen på en nordisk standard för revision i mindre företag; med fokus på kundens verksamhet, stort utrymme för professionellt omdöme och en effektiv dokumentation.

Ökad differentiering av tjänster inom redovisning och revision är också ett viktigt inslag i den framtidsstudie som Kairos Future tog fram åt FAR. Och tjänsterna ”breddas in mot nya områden som samhällsansvar” för att citera studien. Jag tror exempelvis att branschen kan hjälpa till med att lyfta kvaliteten i välfärden. Det behövs kompetens, metodik och ett etiskt regelverk när verksamheter inom skola, vård och omsorg ska kvalitetssäkras, och de komponenterna är ju redan på plats. Detta är för övrigt ett av de områden som FAR vill diskutera i Almedalen.

Sedan ser jag hur redovisningen utvecklas mot så kallad integrerad rapportering där det tydligare framgår hur företaget eller organisationen skapar värde, även bortom resultaträkningens mått. Det räcker inte med att visa på den finansiella utvecklingen. Intressenter vill i ökad utsträckning se hur företaget eller organisationen tar socialt ansvar och jobbar med hållbarhet. Här vill FAR på olika sätt, bland annat genom tävlingen Bästa hållbarhetsredovisning, medverka till att redovisningen blir än mer användbar som beslutsunderlag.

Jag talade nyligen på en internationell konferens om hur den svenska branschen bidrar konkret till samhällsekonomin. Jag måste erkänna att jag kände ödmjukhet inför uppgiften. Men många uttryckte efteråt ett intresse för hur FAR samverkar med politiker, myndigheter och näringslivsorganisationer för att medverka till bättre förutsättningar för näringsliv och samhälle. Det var kul, och förhoppningsvis kunde en och annan ta med sig idéer hem till det egna landet.

Att många låter sig inspireras, det är så vi vill att det ska bli på Branschdagarna i september. Förra året presenterades framtidsstudien, men nu är det dags att skriva ett nytt kapitel i berättelsen om branschen. Jag ser verkligen fram emot att få höra och se hur olika byråer tar kliv in i framtiden, levererar nya tjänster och utnyttjar ny teknik. Och för första gången ska vi kora Årets framtidsbyrå. Spännande. Väl mött på Friends Arena!

Ledare i Balans # 6/2014

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén