Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: skadeståndsansvar Sida 2 av 4

Ansvarsfrågan måste ses över

Professor Rolf Dotevall vid Handelshögskolan i Göteborg.

Professor Rolf Dotevall vid Handelshögskolan i Göteborg.

Faran är inte över och när BDO-domen kom drog branschen en lättnadens suck förhastat – så sa Rolf Dotevall, professor i handelsrätt, vid Försäkringsrättsdagen på Handelshögskolan i Göteborg igår. Han menade också att hovrätten visserligen gick en omväg i Prosolvia-fallet men att utfallet ändå borde ha blivit detsamma.

Jag tryckte i mitt anförande på att utvecklingen för skadeståndspraxis inte bara handlar om revisorn. Men hur många styrelseledamöter blev egentligen oroliga när Prosolvia-domen kom? Inte särskilt många skulle jag tro, för ”deep pocket syndrome” (den som har pengar/bästa försäkringsskyddet får betala) gör att ljuset ofta riktas på revisorns skadeståndsansvar.

När det gäller Prosolvia kommenterade jag vidare – som replik till Rolf Dotevall – att den förhöjda risk som hovrättsdomen medförde till stora delar trots allt är borta. För Högsta domstolen distanserar sig i BDO-domen från Landskrona-domen, som ju präglade hovrättens bedömning i Prosolvia, och förtydligar samtidigt vilka krav som måste ställas på orsakssambandet mellan en oaktsam revision och en uppkommen skada.

Filip Bladini, docent i civilrätt, ville mot slutet av diskussionen få svar på frågan om revisorns skadeståndsansvar har klarlagts i och med de senaste domarna. Mitt svar var nej! Tvärtom finns det många skäl att se över ansvarsfrågan. Deep pocket syndrome är ett skäl, ett annat är de förändringar som följer av EUs revisionspaket: utvidgad rapportering i revisionsberättelsen och revisionsutskottets utökade roll.

Så det var inte sista gången ansvarsfrågorna diskuterades. Jag tycker det är bra att ansvaret lyfts fram. För förtroendet för näringslivet är det viktigt att det finns ett tydligt ansvar, cckså för revisorn. Därför är det utmärkt att utredningen som jobbar med implementeringen av revisionspaketet även har fått i uppdrag att se över om ansvarsfördelningen mellan styrelse, VD och revisor behöver förtydligas. Det är en angelägen uppgift.

HD släcker branden

Att det var på skärtorsdagen som Högsta domstolen (HD) meddelade sitt beslut i BDO-målet bidrog säkert till att domen inte föranledde så stora rubriker. Men den förtjänar uppmärksamhet, inte bara för HDs resonemang i själva BDO-caset utan också för hänvisningen till Landskronadomen om en mordbrand och därmed indirekt hovrättsdomen från augusti 2013 rörande Prosolvia.

Texten i HD-domen är ganska så kompakt, men jag vill uppmuntra till läsning och särskilt av sidan 17. För när HD refererar till ”rättsfallet Landskronabranden” och sedan skriver ”När det som här gäller en kausalitetsprövning med anledning av en oaktsam revision är situationen annorlunda” banar HD väg för en mer balanserad syn på revisorns ansvar. Det handlar bland annat om vilka krav som måste ställas på orsakssambandet mellan en oaktsam revision och en uppkommen skada.

Det återstår att göra en djupare analys av hur domen påverkar skadeståndspraxis, men jag gör redan bedömningen att HD nu släcker mycket av den förhöjda oro som Prosolviadomen medförde för revisorer men också för andra bolagsorgan och aktörer.

Ansvar måste alltid kunna utkrävas. Och en revisor måste självfallet stå för sin del av en skada, men ingen vinner på en skadeståndspraxis präglad av rättsosäkerhet och orimliga risker. Jag välkomnar därför den nya HD-domen men också att regeringen vill se över ansvarsreglerna för revisorn.

HD sätter gränser för revisorns ansvar

Under lång tid har vi väntat på hur Högsta domstolen (HD) skulle bedöma räckvidden för revisorns ansvar i det s.k. BDO-målet. Idag kom beslutet.

HD konstaterar att revisorns granskning av en årsredovisning kan skydda den som lägger årsredovisningen till grund för ett affärsbeslut. En sådan tillit till granskningen är befogad om årsredovisningen utgör en väsentlig del av ett beslutsunderlag. Däremot, menar HD, är en genom börskursen förmedlad tillit till årsredovisningens riktighet i allmänhet otillräckligt för att en revisor ska kunna hållas skadeståndsansvarig. För skadeståndsansvar krävs också att det finns ett orsakssamband mellan revisorns oaktsamhet och en skada.

HD finner i BDO-målet att det, med hänsyn till omständigheterna, inte kan antas att beslutet om att delta i en apportemission skulle ha blivit ett annat om årsredovisningen hade varit riktig i påtalade avseenden. Årsredovisningen har således inte haft relevans för det aktuella affärsbeslutet. Revisorn och revisionsbyrån BDO är dämed inte skyldiga att betala skadestånd.

Min kommentar är att en revisor självfallet ska stå för sin del av en skada, men det förutsätter – precis som HD skriver – att det finns ett orsakssamband mellan påstådd oaktsamhet från revisorns sida och skadan. Ett sådant orsakssamband saknas i BDO-målet. Sedan är det naturligtvis glädjande att HD, i spåren av Prosolviadomen, nu sätter gränser för revisorns ansvar.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén