Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: skadeståndsansvar Sida 3 av 4

Sliding Doors i Prosolvia

Du har kanske sett filmen Sliding Doors som visar hur olika livet blir beroende på om huvudpersonen hinner med eller missar sitt tåg. När jag läste hovrättsdomen om Prosolvia var det omöjligt att inte göra en koppling till filmen.

Advokaten Carl Svernlöv, Baker & McKenzie, och jag har skrivit en artikel i Ackordscentralen Nyheter nr 3 2013 på sid. 6-7. Artikeln heter förstås ”Sliding Doors i Prosolvia” och återfinns även på far.se. I artikeln pekar vi på hovrättens resonemang om hur revisorns agerande påverkade förloppet i Prosolvia. Om revisorn hade sagt si eller så hade – enligt domstolen – Prosolvia också agerat annorlunda. Därigenom hade Prosolvia inte bara kunnat undvika förtroendekrisen som ledde till konkursen, utan verksamheten hade blommat ut och funnits än idag …

Prosolvia är på allvar, trots förlikningen mellan PwC och konkursboet. I artikeln tar vi därför upp några tänkbara konsekvenser av hovrättsdomen. För egen del tror jag att utfallet i nästa liknande case blir avgörande för utvecklingen av svensk skadeståndspraxis.

För den som vill läsa mer om Prosolvia vill jag tipsa om debatten på www.tidningenbalans.se – särskilt f.d. justitierådet Bo Svenssons artikel ”Prosolviadomen ökar risken för många” och Carl Svernlövs analys av Prosolviadomen och det aktiebolagsrättsliga skadeståndsansvaret.

Hur tänker du kring Prosolvia?

Prosolvia fortsätter spöka

Idag har PwC och revisorn Nils Brehmer träffat en förlikning med konkursboet i Prosolvia. Förlikningen innebär att PwC ska betala 742,5 miljoner kronor.

Jag har stor förståelse för att PwC inte vill avvakta ett eventuellt prövningstillstånd från Högsta domstolen och ytterligare några års processande. Samtidigt är jag mycket bekymrad över att hovrättens dom i Prosolvia nu inte kommer att prövas. Risken är stor att Prosolvia fortsätter spöka och att hovrättsdomen blir vägledande för andra skadeståndsmål rörande revisorer förstås, men även i mål där styrelseledamöters och VDs ansvar prövas. Hovrättens sätt att bevilja bevislättnad kan ju också komma att tillämpas i skadeståndsmål utanför företagssfären.

Jag nämnde härom dagen för en professor i associationsrätt att Prosolvia har gett oss amerikanska skadeståndsnivåer. Hans respons var snabb och tydlig: ”Det är värre än i USA”.

Vad säger regeringen om detta? Vill vi verkligen ha en ny skadeståndspraxis? Eller måste lagstiftaren nu göra en översyn av ansvarsfrågorna? De frågorna ska jag ställa till statssekreteraren Magnus G. Graner vid justitiedepartementet när jag intervjuar honom på Branschdagarna nu på torsdag.

Mordbrand i Prosolvia?

Idag skriver FARs chefsjurist Helene Agélii och jag på DI Debatt om Prosolviadomen som – om den vinner laga kraft – i ett slag förändrar revisorns roll, uppdrag och ansvar. Men det stannar inte där, domen öppnar dammluckorna i svensk skadeståndspraxis. Och det är fler än revisorer som nu måste se om sitt hus.

Prosolviadomen är speciell genom att hovrätten har gett konkursboet betydande bevislättnad. Till att börja med gäller det orsakssambandet mellan den påstådda oaktsamheten från revisorn och skadan som uppkom när Prosolvia gick i konkurs. Här åberopar hovrätten en dom från Högsta domstolen (HD) tidigare i år om en mordbrandsbenägen 13-årig flicka som var omhändertagen för vård med stöd av lagen om vård av unga. Medan hon tillfälligt var placerad hos mamman anlade hon en omfattande brand. HD ansåg att socialnämndens underlåtenhet att uppfylla sin plikt att hålla uppsikt över flickan medförde ett skadeståndsansvar.

Partsförhållandena och omständigheterna i HD-domen skiljer sig – minst sagt – avsevärt från Prosolviaärendet. Men likväl jämställer hovrätten i sin bedömning styrelsen i Prosolvia med en mordbrandsbenägen 13-åring och revisorerna med en handfallen socialnämnd.

Hovrätten har även beviljat bevislättnad vid beräkning av skadebeloppet. Revisionsbyrån och revisorn ska ersätta, inte bara bristen i konkursboet, utan även ett rörelsevärde beräknat utifrån Prosolvias förväntade utveckling för det fall revisorn inte hade varit oaktsam. Hovrättens beräkning leder till skadeståndsanspråk som är helt främmande för svensk rättspraxis. Och vi måste komma ihåg att Prosolvia var ett litet börsföretag.

Prosolviadomen sätter också fokus på ansvarsfördelningen mellan styrelse och revisor. En revisor ska självfallet stå för sin del av en skada, men den ojämlika betalningsförmågan hos styrelseledamöter utan omfattande ansvarsförsäkringar och en revisor/revisionsbyrå med lagstadgad skyldighet att ha ett fullgott försäkringsskydd leder till ett ”deep pocket syndrome” – den som har pengar får betala. I praktiken omkullkastas därmed den roll- och ansvarsfördelning som aktiebolagslagen stipulerar.

Från FARs sida sätter vi nu stort hopp till att HD vill pröva principfrågorna i Prosolviafallet. Om så inte sker måste regering och riksdag snabbt göra en översyn av de för näringslivet så avgörande ansvarsfrågorna.

Läs hela artikeln här.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén