Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: Skatteverket Sida 3 av 7

Ett larm från UC som måste tas på allvar

UC slår nu larm om försämrad kvalitet i årsredovisningarna till följd av den slopade revisionsplikten. Det måste tas på största allvar, och tidigare har ju även Bolagsverket informerat om sjunkande kvalitet.

Tilltron till årsredovisningar som beslutsunderlag får bara inte minska. Utvecklingen är särskilt tragisk eftersom vi i Sverige haft en hög kvalitet i bolagens redovisning. Det var också en av faktorerna bakom det höga förtroendet för aktiebolaget som företagsform.

Nu har UC alltså tagit fram statistik för 2013 och tittat på de bolag som var registrerade innan revisionsplikten slopades 2010. UC har även kikat på bolag som har startats senare. När det gäller de gamla bolagen visar statistiken tydligt hur antalet bolag som väljer bort revision ökar år från år. 2011 handlade det om 22 procent, 2013 var andelen uppe i 46 procent, dvs. närmare hälften av bolagen. För nystartade bolag väljer ca. 80 procent bort revisionen.

Det är företagarna själva som har ansvaret för att redovisningen håller måttet, men det tycks inte fungera i praktiken. Vi kan heller inte förlita oss på att kompletterande kontroller från Bolagsverket eller Skatteverket fyller behovet. Därför måste redovisningskonsulter och revisorer faktiskt söka upp alla företag som behöver hjälp. För det krävs proffs för att få till en årsredovisning värd namnet.

Nu måste vi tillsammans visa på hur branschens tjänster gör skillnad. Och ingen ska sätta hoppet till att revisionsplikten kommer tillbaka. Det gör den inte.

Håller du med mig? Men viktigast av allt: Vad kan vi gemensamt göra? Vad kan du göra för att lyfta kvaliteten?

Läs pressmeddelandet från UC här.

Det blir enklare om man tänker litet först

Förhoppningsvis kommer de politiska partiernas uppladdning inför riksdagsvalet i september att innebära ny glöd i förenklingsarbetet. Det behövs, och engagemanget för att uppnå verklig förenkling måste vara starkt. För det är lättare att skapa nya regler än att förändra eller ta bort gamla.

I Storbritannien arbetar man efter principen att när en ny regel införs måste två gamla bort. Systemet kallas ”one in – two out”. På så sätt säkerställer man att nya regler är motiverade samtidigt som regelbördan hålls i schack. Det brittiska upplägget kan tjäna som förebild även för oss i Sverige. Den traditionella osthyvelmetoden räcker inte till, och med tanke på den strida strömmen av nya EU-regler tror jag att det nu krävs större och mer strukturella ingrepp. Låt mig nämna tre exempel.

Det heter ofta ”think small first”, det vill säga att man utformar regler först och främst utifrån de mindre företagens situation. Men det är nog få som på fullaste allvar menar att det har varit praxis. Nu dyker det upp en möjlighet att faktiskt tillämpa den arbetsmodellen. För när Sverige ska införa EU:s revisionspaket för företag av allmänt intresse – noterade och finansiella företag – får det stor påverkan på många lagar och regelsystem. Aktiebolagslagen hör dit. Jag tror uppriktigt att revisionspaketet kommer att förstöra aktiebolagslagen genom att den blir alltför komplex och svårtillgänglig. Mängden särregler och undantag kommer definitivt att minska läsbarheten. Och det är synd, för aktiebolagslagen sätter i mångt och mycket spelplanen för näringslivet.

Regering och riksdag bör därför på allvar överväga behovet av två aktiebolagslagar, en för mindre företag och en för större. Vi behöver inte gå längre än till Norge för att finna en sådan lösning. Förutom att själva lagtexten lättare kan anpassas ökar förutsättningarna för att storföretagsregler inte smittar ner och tynger villkoren för mindre företag. En uppdelning i två aktiebolagslagar kan säkert inspirera till att man även inom andra områden kan differentiera lagstiftningen.

Sedan är det dags att utnyttja den nya tekniken för att effektivisera flöden och öka tillgängligheten för finansiell information. Sverige var ju länge ett föregångsland på IT-sidan, men trots höga politiska ambitioner för samordning mellan myndigheter och grön IT är Sverige på efterkälken.

Ett antal myndigheter, bland annat Bolagsverket, SCB och Skatteverket har nyligen lämnat en gemensam rapport om hur man kan göra det enklare för företagen att lämna in uppgifter. I rapporten föreslås ett successivt införande av XBRL-formatet fram till år 2020.

Regeringen har också tagit ett steg i rätt riktning genom utredningen om hur företag ska kunna lämna flertalet uppgifter till myndigheter vid ett enda tillfälle – ”one stop shop”.

Den stora positiva effekten uppkommer när alla företag rapporterar elektroniskt. Bolagsverkets kontroller av årsredovisningar underlättas liksom myndigheternas delning av information. Men framför allt blir informationen lättillgänglig för konsumenter av finansiell rapportering.

I år börjar de finansiella företagen att rapportera till Finansinspektionen i XBLR-formatet, och 2018 kan det bli EU-krav på att de noterade företagen ska rapportera elektroniskt. Jag förstår inte varför vi i Sverige ska vänta ända fram till år 2020 för alla andra företag. Här finns ju bara vinnare. Miljön är en av dem.

Till sist vill jag ta upp ett område som alldeles för få har på sin agenda – moms! Bristande logik i momsreglerna gör det lätt att gå vilse, och det är dyrt. Men varje gång jag tar upp behovet av att förenkla momsreglerna blir svaret att det inte går, för det mesta kring moms bestäms i Bryssel. Det duger inte som svar, utan Sverige kan visst ta ett initiativ. Förresten, varför inte börja med att införa en enda momssats på hemmaplan? Det fungerar i Danmark.

Som bransch får vi inte sitta på läktaren och titta på. I stället kan vi konstruktivt peka på förenklingspotential och föreslå hur förändringar kan genomföras. Hör därför av dig med dina förslag och idéer.

Ledare i Balans # 2/2014

Gott slut på ett händelserikt 2013!

Säga vad man vill, men 2013 blev ett händelserikt år för revisions- och rådgivningsbranschen. Här följer några axplock.

Branschen hamnade i fokus när regeringen bestämde sig för att ändra de s.k. 3:12-reglerna. Finansminister Anders Borg och näringsminister Annie Lööf pekade redan i sitt första utspel i mitten av april på hur de generösa reglerna tillämpades av ”vissa revisorer”. Under sommarmånaderna följde sedan ett intensivt påverkansarbete där vi på FAR knöt många värdefulla kontakter med såväl politiker som entreprenörer. Höstens riksdagsbeslut innebar, jämfört med regeringens ursprungsförslag, ett antal justeringar med påtagliga förbättringar för många företagare. Däremot överlevde kravet på en ägarandel om minst 4% för att få tillämpa löneunderlagsregeln. Många inser att ägarkravet medför en tröskel som hämmar tillväxt och sysselsättning. Ett bevis på det är att Centerpartiet lanserade ett nytt förslag samma dag(!) som riksdagen klubbade 3:12-reglerna. Till min glädje noterar jag att Centerpartiets tankegångar påminner om FARs alternativa förslag. Det dröjer nog inte så länge innan 3:12-reglerna åter måste ses över.

Direkt efter sommaren kom den överraskande hovrättsdomen rörande Prosolvia. Domen, som FAR och många andra har debatterat under hösten, innebar ett rekordhögt skadestånd. PwC och den ansvariga revisorn skulle betala över 2 miljarder kronor (inklusive ränta) till konkursboet. Domen vann aldrig laga kraft eftersom parterna träffade en förlikning, men det finns en risk att Prosolvia fortsätter att spöka. Därför blir nästa liknande case av största betydelse för utvecklingen av svensk skadeståndspraxis.

I början av december kom så det första ramverket för integrerad rapportering. Syftet med integrerad rapportering är att ett företag på ett tydligare sätt ska kunna presentera hur det utvecklas och skapar värde. Därmed får företagets intressenter också ett bättre beslutsunderlag. Det blir spännande att följa och påverka fortsättningen för integrerad rapportering. FAR kan här bidra på olika sätt, bl.a. med att visa hur rapporteringen kan förändras i det mindre företaget.

Det hände mer i december, för då sjösattes en samverkan mellan Skatteverket, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) och FAR. Upplägget innebär i korthet att Skatteverket på ett effektivt sätt kan dra nytta av branschens kvalitetsarbete vid myndighetens granskning av deklarationer och andra uppgifter. ”Rätt från början” har varit ett ledord under hela processen.

Och alldeles före jul träffade EUs medlemsstater, EU-parlamentet och EU-kommissionen en uppgörelse om det s.k. revisionspaketet. Det blev en ”hård julklapp” för branschen, även om det hade kunnat bli mycket värre med tanke på kommissionens utgångsbud. I början av 2014 kommer regeringen att starta upp arbetet med att arbeta in alla de nya reglerna i den svenska miljön. Jag återkommer naturligtvis om detta gigantiska lagstiftningsarbete.

Det räcker med att läsa raderna ovan för att förstå att branschen är under ett starkt omvandlingstryck. För att hjälpa byråerna, men också alla enskilda personer som jobbar i branschen, att möta och påverka framtiden tog vi på FAR hjälp av analysföretaget Kairos Future för att beskriva branschens resa fram till 2025. Framtidsstudien presenterades på Branschdagarna i september och används nu i flera byråers förändringsarbete.

Jag vill avsluta med det viktigaste av allt – förtroendet. För att branschen ska kunna göra största möjliga nytta för näringsliv och samhälle måste det finnas ett starkt förtroende för branschen. Och därför har FAR under 2013 inlett ett omfattande arbete som syftar till att just stärka förtroendet. Startskottet blev en debattartikel från FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och mig –  ”Tio år av skandaler – detta måste vi göra”. Förtroendearbetet utgår till stor del från en ”vitbok” där vi anger flera viktiga lärdomar och vad vi konkret kan göra för att stärka förtroendet. 

Nästa år ser ut att bli minst lika spännande och händelserikt. Jag återkommer därför efter årsskiftet med mina funderingar inför det nya året. Men nu vill jag önska alla ett riktigt gott slut på 2013!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén