Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: slopad revisionsplikt (Sida 1 av 3)

Aktiebolaget – bästa verktyget för ekonomisk brottslighet?

Det var på hösten 2010 som revisionsplikten togs bort för 250 000 mindre aktiebolag. Förändringen har tyvärr inneburit att aktiebolaget blivit ett bra, kanske det bästa verktyget för ekonomisk brottlighet.

Enligt Ekobrottsmyndigheten syftar minst fem procent av alla nybildade aktiebolag till ekonomisk brottslighet. Så sent som i januari 2017 beslutade riksdagen ändå att uppdra åt regeringen att överväga om ännu fler aktiebolag kan undantas från revisionsplikten.

Det är självklart att tillväxt ska stimuleras genom att göra det lättare att bilda och driva företag. Men kan vi göra det utan att bolagsformen utnyttjas som verktyg för brottslingar? Det är en av frågorna på FAR:s seminarium i Almedalen 5 juli kl 8.00. Vi kommer att få höra exempel på hur aktiebolag används för dunkla syften men även skarpa förslag på vad man kan göra åt det.

Välkommen till angelägen dialog om en viktig samhällsfråga!

Kommentera

Revision är samhällsnytta

Riksdagen uppmanar nu regeringen att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Det är inte någon särskilt kraftfull uppmaning. Jag kan ana en tvekan i skrivningarna om huruvida detta verkligen är en bra idé, och för regeringen finns det en uppenbar uppförsbacke i frågan. Det har ju framkommit kritiska synpunkter från bland andra Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket i spåren av det första steget för slopad revisionsplikt. Aktiebolaget kan lättare användas som verktyg i ekonomisk brottslighet. Och när proffs som redovisningskonsulter eller revisorer inte anlitas går kvaliteten i årsredovisningarna ner. Därigenom sjunker tilltron till aktiebolaget som traditionellt åtnjutit ett mycket högt förtroende och som därför haft stor betydelse för utvecklingen av näringsliv och samhälle.

Förutom att vara till nytta för enskilda företag är revision alltså samhällsnytta. Den faktorn måste väga tungt när regeringen gör sina överväganden. I bedömningsunderlaget bör regeringen även inkludera vad Riksrevisionen kommer fram till i sin granskning av konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten. Riksrevisionens rapport ska publiceras i oktober 2017.

Är det en bra idé att höja gränsvärdena för revisionsplikt? Vad tycker du?

6 kommentarer

Nyttan med årsredovisningar?

För några dagar sedan deltog jag i ett möte med Bolagsverkets insynsråd. Som vanligt blev vi uppdaterade om hur myndigheten uppnår satta mål.

Det är en fråga som dröjer sig kvar: Vilken nytta har näringsliv och samhälle av företagens årsredovisningar?

Det kan tyckas märkligt att frågan ens var uppe. Men från Bolagsverkets sida ställdes den på fullt allvar. För nu har kvaliteten på många årsredovisningar blivit för dålig. Bakgrunden är förstås slopandet av revisionsplikten och att många företagare avstår från att anlita proffs – redovisningskonsulter eller revisorer – för att upprätta årsredovisningen.

När jag sedan läser Karl-Johan Kjöllerströms debattartikel ”Vi har inga ursäkter att vara sena” i nya numret av Balans förstoras frågetecknet. För där framkommer att över 60 procent av årsredovisningarna offentliggörs de två sista tillåtna månaderna, dvs. sex till sju månader efter bokslutsdagen. Vem är egentligen intresserad av så gammal information?

Så nu ställer jag frågan till dig:
Vilken nytta har näringsliv och samhälle av företagens årsredovisningar?

8 kommentarer

Sida 1 av 3

Powered by lovecraft Anders Norén