Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: SNS Sida 1 av 2

Att tänka det otänkbara

Horisonten som den ser ut från Tylösand.

Horisonten som den ser ut från Tylösand.

Osannolika Brexit inträffade och Donald J. Trump är fortfarande med i matchen om att bli USA:s president. Våren 2017 väntar presidentvalet i Frankrike där Marine Le Pen hoppas bli president. Samtidigt ökar osäkerheten kring Rysslands agerande under Putins ledning.

Detta var en del av bakgrundsmusiken till SNS Tylösand Summit 2016 tidigare under veckan. Temat var ”An age of insecurity – economic and political risks”. Och visst bombas vi av negativa nyheter som skapar känslan av en otrygg och disruptiv värld. Att tänka det otänkbara kring risker blev också något av ett mantra under konferensen.

Samtidigt som nya risker och utmaningar tornar upp sig vid horisonten blir världen ändå hela tiden bättre. Det säger statistiken, världen är bättre än vad du tror.

Att tänka det otänkbara måste därför också få gälla allt positivt, alla möjligheter. På vägen hem från Halmstad satt Gigi, en ung tjej som pluggar i Halmstad, bredvid mig på planet. Jag förstod på vårt samtal att hennes tankar var fyllda av hopp och förväntan om positiva överraskningar. Det blev en nyttig påminnelse för mig om att möjligheterna är fler än hoten.

Ett överflöd av möjligheter

Sverevs augustikonferens i Ljungby

Sverevs augustikonferens i Ljungby

Jag var ombedd att tala om ”aktuella branschfrågor” när byrånätverket Sverev konfererade i Ljungby förra veckan. Men rubriken matchade inte riktigt vad jag ville förmedla. Jag ville främst lyfta de möjligheter som följer av digitaliseringen och lanserade därför temat ”Ett överflöd av möjligheter”.

Ofta framställs robotens ankomst som ett hot – men den ska ju hjälpa oss, inte ersätta oss. Det gäller dock att hänga med, för det mesta kommer att förändras: nya tjänster kommer och gamla försvinner, snabbare kommunikation med kunden, nya grunder för arvoden, annorlunda ledarskap, nya former av rekrytering, kompetensutveckling och ersättning till medarbetare. Listan kan göras mycket längre.

I Finland, som tycks vara före oss i digitaliseringen, är en erfarenhet att medarbetare i branschen anpassar sig olika snabbt. En finländsk kollega beskrev det som att en tredjedel av medarbetarna tidigt ser möjligheterna och är aktiva i utvecklingen. Nästa tredjedel ser inte vad som håller på att hända utan kliver på först när det blir skarpt läge. Sista tredjedelen orkar inte med förändringen och checkar därför ut på det ena eller andra sättet.

Här utmanade jag medarbetarna inom Sverev och ställde frågan: Vilken tredjedel är du?

Direkt efter träffen i Ljungby åkte jag till Halmstad och SNS Tylösand Summit om digitaliseringens påverkan på näringsliv och samhälle. Även här präglades dialogen av potentialen i digitaliseringen men att vi i Sverige måste höja ambitionsnivån. Kanske är självbilden att vi är så långt framme inte helt up to date!? Andra saker som underströks flera gånger var behovet av aktivt ledarskap och kontinuerlig kompetensutveckling, allt för att klara konkurrenskraften. I en digital värld är varje verksamhet utsatt för global konkurrens.

Vad ska man då göra? Jag tror det är viktigt att starta förändringsresan tidigt, innan man känner kniven mot strupen. Ett sätt att komma igång kan vara att använda sig av de olika stegen i innovationsloopen. FAR har också bett Kairos Future att komplettera framtidsstudien från 2013. Avsikten är att i en ny studie beskriva mer på djupet hur det digitala landskapet kommer att utvecklas för mindre och medelstora företag. Och samtidigt ge konkreta förslag på hur en byrå kan dra nytta av digitaliseringen. Den nya studien ska presenteras på Branschdagarna 2016. Men snälla, vänta inte med att exploatera överflödet av möjligheter.

Så blir bästa modellen ännu bättre

Per Lekvall visar stolt årets julklapp.

Per Lekvall visar stolt årets julklapp.

Vi har den bästa modellen! Så låter det när jag berättar för omvärlden om hur svensk bolagsstyrning fungerar. Den svenska modellen med dess inslag av självreglering (bl.a. koden) ger ju aktieägarna möjlighet att utöva ett långsiktigt och ansvarsfullt ägande.

Nu visar Per Lekvall m.fl. personer i boken The Nordic Corporate Governance Model att det faktiskt finns en nordisk modell för bolagsstyrning. Det visar sig nämligen att likheterna mellan de nordiska ländernas regelsystem och praxis är överraskande stora. Samtidigt är skillnaderna gentemot den anglosaxiska respektive den kontintaleuropeiska modellen så avgörande att man med fog kan tala om en nordisk modell. Och modellen är, tror jag, en av förklaringarna till att nordiska bolag är ”överrepresenterade” bland världens största företag. Bra bolagsstyrning gör stor skillnad. Boken är alltså mycket väl värd att läsa och borde vara årets julklapp, åtminstone för alla med intresse för börsbolagens rapportering och kommunikation.

Det är också boken som har varit utgångspunkten för två seminarier under veckan i SNS regi. Vid gårdagens seminarium deltog jag i panelsamtalet som blev en enda lång hyllning till den nordiska modellen. Men vi konstaterade också att modellen är under press eftersom EU i sin regleringsiver ofta hämtar inspiration från annat håll (se Per Lekvalls artikel från i måndags). Därför måste vi från nordisk sida bli bättre på att samla våra styrkor och lobba tidigare i beslutsprocesserna. Det är alla överens om.

Där tog tiden för samtalet slut. Det var synd, för vi hann aldrig fram till vad som kan göras ännu bättre. Här hade jag tänkt lyfta några saker i debatten.

Jag tänker på den osynliga CFOn. För var finns den så viktiga CFOn i beskrivningen av bolagsstyrningen? Och hur ser CFOns ansvar ut? Jag letar och letar men finner inget svar …

Sedan funderar jag på styrelserna i börsbolag som till helt övervägande delen består av externa ledamöter, s.k. non-executive directors. Det tycker jag är en god ordning, men hur fungerar det i t.ex. finansiella företag med extremt omfattande rapportering från interna kontrollfunktioner? För att styrelsearbetet inte ska bli ett mission impossible-uppdrag borde flexibiliteten därför öka så att fler personer från bolagets ledning kan i ingå i styrelsen. Idag får VD ofta den enda platsen som erbjuds ledningspersonal.

Allt går att göra bättre och därför bör vi hålla dörren öppen för förändringar. Hur tycker du att bolagsstyrningen kan förbättras?

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén