Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: SNS

En tuffing som förtjänar förtroende

FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och jag i dialog med professor Christopher Humphrey.

FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och jag i dialog med professor Christopher Humphrey.

På frågan om vad som väntar under det nya året svarar kollegan: ”I min värld är det bara K3”. Ett nytt regelverk för redovisning ska alltså sjösättas. Och för andra är det säkert det alternativa regelverket för mindre företag – K2 – som utgör den stora förändringen. Inget står stilla, allt förändras.

Men så finns det förändringar och trender som kommer smygande. Som så ofta bläddrar jag i den framtidsstudie som Kairos Future tog fram på uppdrag av FAR. I beskrivningen av branschens resa fram till år 2025 ser jag spännande rubriker om en annorlunda framtid, men den som mest av alla griper tag i mig lyder: ”Hur skapar vi ’sense of urgency’?

Under den oroliga rubriken framkommer att det visst finns drömyrken i branschen, men också en påtaglig riska att man är för nöjd med hur det ser ut just nu. Framtiden är betydligt osäkrare, och branschen måste därför visa vilja till innovation, något som underströks vid seminarier arrangerade av SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – strax före årsskiftet. Den brittiske forskaren Christopher Humphrey uttryckte det träffande när han sa att innovation måste bli standard, snarare än att branschen behöver en standard för innovation. Finns det antydan till ironi?

Hur uppkommer då innovation? Jag tror att verklig innovation sker på marknaden, när modiga redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare vågar möta kunders förväntningar på ett nytt sätt. Och är lite som Vårälväxingen (Sesleria heufleriana), som utsetts till 2014 års perenn, nämligen ”mångsidig och överraskande, en skir tuffing som inte invaderar sina grannar”…

Den integrerade och omdiskuterade revisionsberättelsen för SKF, som inkluderade rapport om översiktlig granskning av det miljömässiga och sociala resultatet, är ett exempel på innovation. Men vi behöver se fler exempel. Jag hoppas bland annat att branschen tar på sig ledartröjan när det gäller att utveckla framtidens integrerade rapportering som på ett tydligare sätt visar hur ett företag utvecklas och skapar värde. Och det handlar inte bara om de stora företagens kommunikation med omvärlden, och därför ska vi på FAR ta fram ett exempel som visar hur det kan se ut i ett mindre företag.

FAR vill alltid hjälpa branschen att göra största möjliga nytta för näringsliv och samhälle. Och ingjuta det mod som behövs för den nödvändiga innovationen. Då är förtroendefrågan viktig. Efter all uppmärksamhet kring redovisningen och revisionen i ett antal så kallade skandaler har förtroendet naggats i kanten. Under 2014 genomför FAR därför en rad aktiviteter för att stärka branschens förtroende. Aktiviteterna handlar om allt från framtagande av konkreta arbetsverktyg till seminarier och utspel. Det angelägna förtroendearbetet grundas till stor del på de lärdomar från skandalerna som sammanfattas i skriften ”Revisionsberättelsen – startskottet för ett angeläget lärande”.

För att matcha förväntningarna måste vi självfallet våga vara självkritiska och göra konkreta förändringar. Traditionellt uppfattas branschen som lite ”hemlig”, men vi måste nu öppna upp och berätta mer om vad vi faktiskt gör. Jag tror exempelvis att det vore bra att publicera det samlade utfallet av FAR:s kvalitetskontroll av sina medlemmar och samtidigt beskriva branschen omfattande kvalitetsarbete. Det finns för övrigt ett behov av att folkbilda om branschen uppdrag och slå hål på gamla myter. En viktig del handlar här om att tydliggöra de olika yrkesrollerna.

Sedan kan vi inte bara utgå från oss själva och vad vi i branschen tycker. Vi utökar därför dialogen med olika intressenter och söker nya svar på de eviga frågorna om ansvar och relevans: Hur kan vi bli bättre på att ta ansvar? Hur kan vi bli än mer relevanta? Frågeställningarna gäller i det enskilda uppdraget men också i ett större perspektiv i näringsliv och samhälle. Den här delen av förtroendebygget är inget engångsjobb, och därför vill vi inrätta ett forum för kontinuerlig dialog kring förtroende- och etikfrågor. För förtroende måste förtjänas hela tiden.

Ledare i Balans # 1/2014

Lösningen på Europas problem

Jag har just kommit tillbaka från SNS Tylösandskonferens som i år handlade om Europa. Vi var där för att lösa Europas kris. Inga problem, på plats fanns ju ekonomer, experter på Europa och politiska bedömare. För att inte tala om den starka representationen från näringslivet.

Men jag kom på det för sent. Det finns ju en fantastiskt bra lösning … som i vart fall motverkar att vi en gång till får en onödig finanskris med en, minst sagt, darrig euro. Det som behövs är en offentlig redovisning värd namnet! Självfallet ska alla EU-länder redovisa sina nationalräkenskaper efter enhetliga standarder. Och exemplet Grekland visar att det dessutom krävs en oberoende revision av redovisningen.

För mig är det därför en gåta att frågan om enhetlig redovisning och revision av ländernas räkenskaper inte ligger högst på agendan. Är det för enkelt? Så självklart att man inte ser det? Är det kanske politiskt omöjligt?

Eller har jag helt fel?

Jag längtar i alla fall efter att Riksrevisionen i sin revisionsberättelse avseende Sveriges räkenskaper ska kunna hänvisa till internationella redovisningsstandarder som t.ex. IPSAS. Och inte – som nu – till budgetlagen!

Men det räcker inte att Sverige lyfter redovisningen. Alla EU-länder måste göra det!

Forskare söker ny revisor

Att revisionen står inför stora förändringar är uppenbart. Därför är det mycket vältajmat att SNS startar ett forskningsprojekt om revisionens roll i den framtida bolagsstyrningen. Jag välkomnar särskilt den breda ansatsen som innebär att flera intressenter är med och bidrar till resultatet. Det är också utmärkt att den internationella dimensionen finns med.

Jag hoppas att SNS-studien leder till en debatt som gör att kunskapen om revisionens roll i näringsliv och samhälle både sprids och fördjupas. Jag tror också att studien kan ge oss perspektiv och idéer som kan vara till nytta när vi från svenskt håll vill påverka den internationella utvecklingen, inte minst processen i Bryssel med anledning av EU-kommissionens revisionspaket.

Hela världen följer nu med spänning de vägval som EU gör beträffande revisorsrollen. För det är i Bryssel, inte i Washington, som besluten om den nya revisorsrollen fattas den här gången. Och den som verkligen vill påverka måste komma upp med nya lösningar. Här kan SNS-studien bidra till att Sveriges röst blir starkare och gör än större skillnad.

Sida 2 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén