Jakten på fusk och bedrägerier trappas upp efter åtgärdspaketen kopplade till Coronapandemin. Tillväxtverket ska få göra oanmälda besök hos företag som ansökt om stöd för korttidsarbete. Skatteverket, som lånat ut 100 handläggare för att stötta Tillväxtverket i kontrollarbetet, tillförs ytterligare resurser motsvarande 130 tjänster. Regeringen har vidare utsett tidigare rikspolischefen Stefan Strömberg till antifuskgeneral. Som utredare ska han löpande analysera risker för fusk och föreslå lämpliga lagstiftnings- och kontrollåtgärder. Därmed är hela kontrollapparaten på plats.

Men snälla, varför talar ingen om den viktigaste aktören? Den som har de rätta kompetenserna och insikterna, och som redan är på plats i stora delar av näringslivet. Jag talar om revisorn. Sedan mer än 20 år har revisorn krav på sig att rapportera och anmäla ekonomiska brott, däribland bedrägeri, så tidigt som vid lägsta misstankegraden. Om bolagets styrelse inte skyndsamt vidtar erforderliga åtgärder ska revisorn göra en anmälan till polis eller åklagare. Från tid till annan har revisorer kritiserats för att inte anmäla brott i förväntad omfattning. En förklaring har varit att revisorn inte träffat på brotten inom ramen för den ordinarie revisionen. Revisorn ska ju inte utföra ett detektivarbete. Men den här gången är det annorlunda.

I revisorns riskanalys för 2020 borde hanteringen och redovisningen av stödåtgärder, som korttidsarbete, vara ett viktigt område i många bolag och som därför måste följas upp i revisionen. Om revisorn då finner att exempelvis stöd för korttidsarbete utnyttjats på ett otillbörligt och bedrägligt sätt måste revisorn slå larm. Det är helt avgörande för revisionens relevans.

Sällan eller aldrig har landets revisorer fått en större möjlighet att bidra till samhällsnytta. Revisorn hjälper samtidigt enskilda bolag och näringslivet i stort att i en pressad situation kunna verka på en spelplan med sjysta regler. Stöden ska självklart gå till de bolag som är i störst behov, inte till den som försöker fiffla. Om revisorn inte medverkar till det blir förväntningsgapet ännu större och närmast omöjligt att sluta.

Nej, nu ska revisorn aktivt motverka, upptäcka och – om så krävs – anmäla ekonomiska brott. Det är dags för revisorn att träda fram ur skuggan och visa att de extra handläggarna på Tillväxtverket och Skatteverket inte behövs, inte ens någon antifuskgeneral.

Inlägget är även publicerat som krönika på Revisionsvärlden.se