Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: styrelsearbete (Sida 1 av 3)

Ny roll för revisorn

Hos Företagsekonomiska Föreningen.

Jag är på vårturné med boken ”Mitt liv som FAR”. Störst intresse röner lärdomarna från skandalerna i Skandia, HQ, Prosolvia och SCA. Osökt kommer dialogen även in på Swedbank och behovet av god bolagsstyrning.

Bolagsstyrning handlar inte bara om att företagen sköts på ett för aktieägarna effektivt sätt. Välskötta företag är en förutsättning för marknadsekonomins förmåga att skapa tillväxt och välfärd. Därmed har bolagsstyrning stor betydelse för hela samhället.

Styrelsen i ett företag har förstås en central roll i bolagsstyrningen. Behovet av integritet, kompetens och engagemang hos styrelsens ledamöter kan inte nog understrykas. Trots att det gått många år tänker jag ofta på hur ledamöterna i Skandiastyrelsen mindes olika och ibland inte alls vad som hade beslutats. Revisorns roll kommer också i fokus under min turné, och frågan ställs: Är det dags för revisorn att få en ny roll? Jag fick den senast förra veckan hos Företagsekonomiska Föreningen, och mitt svar var: Ja!

”Om inte revisorn kliver fram med nyvunnen auktoritet och integritet måste någon annan göra det. För runt omkring pågår omfattande penningtvätt och annan ekonomisk brottlighet parallellt med ökande inslag av desinformation och fejknyheter” – så skriver jag i ”Mitt liv som FAR”. Det är ytterst angeläget att nu förstärka de osynliga men alltid så avgörande faktorerna för stabilitet, nämligen förtroende och tillit. Här kan och måste revisorn bidra i större utsträckning. Hur ska det gå till?

Det behövs absolut ett nytänk på det globala planet kring vad revisionen syftar till och vad den ska omfatta för att matcha förväntningarna. Men i en tid präglad av osäkerhet har vi inte råd att vänta på nya regelsystem. Revisorn måste redan nu ta flera kliv fram, ställa de kritiska frågorna bortom professionell skepticism och visa på en objektiv sanning. Då reduceras förväntningsgapet samtidigt som revisorn blir vad som i Norge kallas för ”Samfunnets tillitsmann”.

4 kommentarer

Så blir bästa modellen ännu bättre

Per Lekvall visar stolt årets julklapp.

Per Lekvall visar stolt årets julklapp.

Vi har den bästa modellen! Så låter det när jag berättar för omvärlden om hur svensk bolagsstyrning fungerar. Den svenska modellen med dess inslag av självreglering (bl.a. koden) ger ju aktieägarna möjlighet att utöva ett långsiktigt och ansvarsfullt ägande.

Nu visar Per Lekvall m.fl. personer i boken The Nordic Corporate Governance Model att det faktiskt finns en nordisk modell för bolagsstyrning. Det visar sig nämligen att likheterna mellan de nordiska ländernas regelsystem och praxis är överraskande stora. Samtidigt är skillnaderna gentemot den anglosaxiska respektive den kontintaleuropeiska modellen så avgörande att man med fog kan tala om en nordisk modell. Och modellen är, tror jag, en av förklaringarna till att nordiska bolag är ”överrepresenterade” bland världens största företag. Bra bolagsstyrning gör stor skillnad. Boken är alltså mycket väl värd att läsa och borde vara årets julklapp, åtminstone för alla med intresse för börsbolagens rapportering och kommunikation.

Det är också boken som har varit utgångspunkten för två seminarier under veckan i SNS regi. Vid gårdagens seminarium deltog jag i panelsamtalet som blev en enda lång hyllning till den nordiska modellen. Men vi konstaterade också att modellen är under press eftersom EU i sin regleringsiver ofta hämtar inspiration från annat håll (se Per Lekvalls artikel från i måndags). Därför måste vi från nordisk sida bli bättre på att samla våra styrkor och lobba tidigare i beslutsprocesserna. Det är alla överens om.

Där tog tiden för samtalet slut. Det var synd, för vi hann aldrig fram till vad som kan göras ännu bättre. Här hade jag tänkt lyfta några saker i debatten.

Jag tänker på den osynliga CFOn. För var finns den så viktiga CFOn i beskrivningen av bolagsstyrningen? Och hur ser CFOns ansvar ut? Jag letar och letar men finner inget svar …

Sedan funderar jag på styrelserna i börsbolag som till helt övervägande delen består av externa ledamöter, s.k. non-executive directors. Det tycker jag är en god ordning, men hur fungerar det i t.ex. finansiella företag med extremt omfattande rapportering från interna kontrollfunktioner? För att styrelsearbetet inte ska bli ett mission impossible-uppdrag borde flexibiliteten därför öka så att fler personer från bolagets ledning kan i ingå i styrelsen. Idag får VD ofta den enda platsen som erbjuds ledningspersonal.

Allt går att göra bättre och därför bör vi hålla dörren öppen för förändringar. Hur tycker du att bolagsstyrningen kan förbättras?

3 kommentarer

Dags att göra nytt

Så har vi klivit över tröskeln till ett nytt spännande år. Vimlet av utmaningar är kvar. Hur ska vi t.ex. klara klimatfrågan och hushållningen av jordens resurser? Det ena klimatmötet avlöser det andra, men jag får alltid känslan av att de verkligt viktiga besluten skjuts på framtiden.

Mervyn E. King övertygar om integrerat tänkande.

Mot en sådan bakgrund finns det både möjligheter och utmaningar för näringslivet. En som pekar på dem är Mervyn E. King, en tungviktare inom bolagsstyrning. Det han säger är självklart men måste ändå sägas. Om en verksamhet ska överleva, och i verklig mening vara hållbar, måste den motsvara omvärldens föränderliga förväntningar. Relationen till intressenterna måste utvecklas. Verksamheten måste också anpassas till det faktum att jordens resurser är begränsade. Styrning av företag måste beakta fler faktorer än tidigare och ske genom det King kallar integrerat tänkande eller ”integrated thinking”. Ta gärna del av de övertygande argumenten i bildspelet från Kings medverkan på ett IFAC-möte!

Det som mäts/redovisas blir gjort. Därför pågår ett internationellt arbete för att även göra företagens rapportering alltmer integrerad – den finansiella rapporteringen vävs samman med information om företagets sociala ansvarstagande och hållbarhetsarbete. Här är Sydafrika ett föregångsland, men det dröjer säkert några år innan integrerad rapportering blir standard för alla företag här hemma. Först ska vi klara övergången till K2 och K3 …

Men ingen har råd att invänta globala klimatmöten, nationell lagstiftning eller något annat för att tänka integrerat i bolagsstyrningen. Förresten tror jag att man ofta redan gör det utan att använda någon speciell etikett. För att utveckla en verksamhet på en alltmer konsumentstyrd marknad krävs ju nya förhållningssätt och kompetenser.

Ett aktuellt fall är TeliaSonera där uppmärksamheten kring verksamheten i Uzbekistan gjort att finansmarknadsminister Peter Norman önskar att styrelsen tillförs kompetens om mänskliga rättigheter och korruptionsfrågor.

Som jag ser det måste det alltid finnas personer i ett företags styrelse eller ledning med särskilt ansvar för hållbarhetsfrågan. Vem kan avstå när ”business as usual” inte längre är ett alternativ? Ägare och valberedningar måste därför jobba på ett annorlunda sätt inför tillsättande av styrelseledamöter. Insikten finns säkert hos många, men det krävs mod att göra nytt och bryta med det gamla.

Vad passar nu bättre än att få önska dig ett Gott Nytt År!

2 kommentarer

Sida 1 av 3

Powered by lovecraft Anders Norén