Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: Transparency International (Sida 1 av 2)

Svenskt Näringsliv fel ute om ekobrott

Det är uppenbart att Svenskt Näringsliv blundar för utvecklingen avseende ekonomisk brottslighet. Tvärtom borde ett modernt och ansvarstagande näringsliv verka för att stävja ekobrott och annat fusk. Därför skriver jag den här artikeln på SvD.se:

Myndighet efter myndighet slår larm om konsekvenserna av den slopade revisionsplikten. Bolagsverket påtalar att kvaliteten på årsredovisningarna har gått ner. Samtidigt säger Ekobrottsmyndigheten att aktiebolag utan revisor används som brottsverktyg. Riksrevisionen är så bekymrad att myndigheten föreslår ett återinförande av revisionsplikten. Till bilden hör också att Sverige successivt halkar ner i Transparency Internationals korruptionsindex till en sjätteplats.

Häromdagen gjorde FAR-medlemmen Helena Adrian därför ett utspel om att införa obligatorisk förvaltningsrevision för att hjälpa företagen att göra rätt och samtidigt stävja ekonomisk brottslighet.

Som ett brev på posten kom Sofia Bildstein-Hagberg och Claes Norberg med en replik. När jag läser vad de båda företrädarna för Svenskt Näringsliv skriver blir jag riktigt orolig. Om det är någon organisation som på allvar borde driva kampanj och föreslå åtgärder mot allt vad ekobrott heter så är det väl just Svenskt Näringsliv. Den osunda konkurrens som uppstår när företag tillåts fuska är ju långsiktigt förödande för alla seriösa företag.

I stället avfärdar Sofia Bildstein-Hagberg och Claes Norberg revision som ett effektivt verktyg mot ekobrott. Det bottnar i bristande insikt om verkligheten. Det är sant att revision inte syftar till att leta efter fiffel, men revisorns blotta närvaro har en preventiv effekt. Till det kommer att revisorn följer upp hur styrelse och ledning säkerställer god intern kontroll i företaget, vilket i sin tur försvårar för den som umgås med skumma avsikter. Att revisorn inte anmäler särskilt många brott till Ekobrottsmyndigheten beror alltså på att de är sällsynta när revisorn är på plats.

Det finns säkert olika uppfattningar om det kloka i att ställa krav på förvaltningsrevision. Men något måste göras, och att som Sofia Bildstein-Hagberg och Claes Norberg endast sätta hoppet till att Skatteverket återupptar tidigare skatterevisioner är både fattigt och orealistiskt. I en alltmer digital värld prioriterar Skatteverket skrivbordskontroller framför besök ute på företagen. Och varför skulle Skatteverkets granskning av fullständig och riktig redovisning vara effektivare än revisorns?

När det sedan gäller de ständigt återkommande jämförelserna med andra länders gränsvärden för revisionsplikt är det en knepigare övning än man först tror. Det är till och med svårt att göra en relevant benchmarking med våra nordiska grannländer. Till exempel varierar myndigheters kontrollverksamhet. En annan, och väl, så viktig faktor i sammanhanget är att ambitionsnivån för ordning och reda ser olika ut. Jag har själv sett företrädare för utländska myndigheter rycka på axlarna åt bristfällig redovisning och fusk bland mindre företag. Vill vi också ha det så?

Jag blir ännu mer bekymrad när Svenskt Näringsliv refererar till rapporten från HUI Research som jämförde hur antalet anställda påverkades av revisionspliktens slopande 2010. Men att jämföra läget 2011 med det värsta krisåret i mannaminne, nämligen 2009, är inte seriöst. Självklart var allt bättre två år efter att näringslivet kippade efter andan.

Ett modernt och ansvarstagande näringsliv måste verka för att stävja ekobrott och annat fusk. Jag vill därför se mycket mer av sådana initiativ från Svenskt Näringsliv. Från FAR:s sida är vi alltid beredda att medverka till lösningar som säkerställer förtroende och effektivitet i näringslivet.

Kommentera

Trenda hållbart med #farialmedalen

Med raska steg närmar vi oss Almedalsveckan, denna unika möjlighet till utbyte av åsikter och idéer. Från FARs sida ska vi i år uppmärksamma angelägna samhällsfrågor som kommunernas hållbarhetsarbete, etiken kring skatteplanering och kampen mot korruption. Jag erkänner gärna att det känns lite pirrigt.

Målsättningen är att bidra till konstruktiv dialog och lärande på områden där branschen kan och ska göra nytta. Men det som händer innanför murarna i Visby får inte stanna där, utan vi vill tvärtom kroka arm med andra aktörer som också vill ta ansvar för hållbar utveckling för näringsliv och samhälle.

”Hur hållbar är Liberalernas politik i praktiken?” Så lyder rubriken på FARs seminarium under Almedalsveckans första dag, söndagen 3 juli. På samma sätt ska FAR under de efterföljande dagarna sätta betyg på de övriga partiernas hållbarhetsarbete i följande ordning: Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Vänsterpartiet.

FAR granskar alltså hur partierna jobbar i praktiken med hållbarhet. Mot den bakgrunden har åtta kommuner runt om i landet valts ut där respektive parti har starkt väljarstöd och därmed stor möjlighet att förverkliga den egna politiken. Självklart erbjuds berörda kommunalråd tillfälle att under seminarierna ge sin syn på det hållbarhetsarbete som bedrivs på hemmaplan.

FARs bedömning av hållbarhetsarbetet sker utifrån aspekter som medborgardialog och transparens. Medborgarnas förväntningar på hållbarhetsarbetet och kommunernas sätt att informera om mål och måluppfyllelse är därför i fokus. De konkreta kriterierna för FARs mätning av hållbarhetsarbetet har fastställts med utgångspunkt i FNs globala mål för hållbar utveckling. I arbetet med att utveckla bedömnings- och mätmetoder har vi tagit hjälp av expertis från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. I den dialogen har vi för övrigt lärt oss att allt går att mäta.

Till bilden hör att det saknas etablerad normgivning för hur de svenska kommunerna ska rapportera om hållbarhet. Eftersom kommunerna är en så betydelsefull del av det svenska samhället vill FAR verka för att arbetet för respektive rapportering av hållbarhet utvecklas. Räkna därför med att FAR kommer fortsätta att granska kommunernas hållbarhetsarbete.

Ett ständigt aktuellt ämne är etik och moral i samband med skatter. Reportaget i Uppdrag granskning om Panamaläckan och den gigantiska mängden brevlådeföretag har bidragit till att sätta frågor kring skattemoral i fokus.
Under måndagen 4 juli arrangerar FAR seminariet ”Kan skatteplanering vara samhällsnyttig?”. Jag kan utlova en spännande dialog om skatteplanering i både privata och offentliga företag. Vad syftar skatteplanering till? Och hur stort är utrymmet för etik? En fråga är naturligtvis vilket samhällsansvar skatterådgivaren har – räcker det att tillämpa lagar och regler rätt och riktigt eller finns det ett moraliskt ansvar som går mycket längre? Från branschen, för att inte tala om den enskilda skatterådgivaren, förväntas ett tydligt svar på den frågan.

Precis som förra året medverkar FAR i kampanjen ”Tillsammans mot korruption”. Bakom initiativet ligger Institutet Mot Mutor, Transparency International Sverige och American Chamber of Commerce in Sweden. Efter hand har en lång rad organisationer anslutit till det gemensamma arbetet att bekämpa korruption. För mig är det givet att redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare gör stor skillnad i kampen mot det gift som korruptionen utgör.

På tisdag morgon, 5 juli, inleder FAR seminarieserien i kampanjen. Temat för vårt seminarium handlar om hur vi kan bryta trenden för mutbrott i såväl privata som offentliga verksamheter. En sak är säker: att motverka korruption ställer krav på integritet och ledarskap. Tonen från toppen får inte vara en klingande cymbal utan måste omfatta handfasta beslut och action. Ledningen ska helt enkelt ”walk the talk”.

Till sist vill jag välkomna alla att följa FAR i Almedalen och bidra till lärandet, antingen på plats i Visby eller via webben och sociala medier. Hashtaggen är #farialmedalen.

Väl mött i Almedalen!

Ledare i Balans #5/2016

Kommentera

Integrerad rapportering på allas läppar

Ossian Ekdahl, Första AP-fonden, vill se hur företaget utvecklas på längre sikt.

Ossian Ekdahl, Första AP-fonden, vill se hur företaget utvecklas på längre sikt.

Transparens kan ibland uppfattas som bara ett modeord, ett ”buzzword”. Men samtidigt ser vi på område efter område allt högre krav på öppenhet och transparens för att stärka förtroendet och tilliten. Tillsammans med Nasdaq, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Transparency International Sverige arrangerade vi förra veckan ett seminarium om just transparens. Här kan du läsa ett kortfattat referat från seminariet.

Mycket av diskussionen kom att handla om hur man kan göra företagens årsredovisningar och övriga rapportering till relevanta och bra beslutsunderlag. Alla var överens om att för mycket information skymmer sikten och gör att transparensen faktiskt minskar, för vem läser en årsredovisning på 150 sidor? Det gäller därför att finna den optimala transparensen.

Professor Lars Oxelheim efterlyste för sin del ökad belysning av makroekonomiska med- och motvindar i ett företags rapportering, allt för att kunna bedöma nivån på den uthålliga vinsten. När sedan Första AP-fondens Ossian Ekdahl också ropade efter ett bredare och mer långsiktigt perspektiv passade jag på att slå ett slag för integrerad rapportering. För om vi lyckas skapa en rapport som i verklig mening integrerar finansiell rapportering med information om styrning, hållbarhet, möjligheter och risker blir det enklare att se hur företaget långsiktigt kan skapa värde. Utmaningen blir att göra formatet hanterligt, maximalt 50 sidor tyckte jag i debatten. I det lilla företaget handlar det naturligtvis om ett betydligt behändigare format.

Till min stora glädje var integrerad rapportering plötsligt på allas läppar. Frågan är bara, hur ska vi få integrerad rapportering att bli verklighet?

2 kommentarer

Sida 1 av 2

Powered by lovecraft Anders Norén