Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Tre önskningar inför 2016

Action på Global Child Forum.

Action på Global Child Forum.

För mig innebär årsskiften alltid att jag sätter nya mål på det personliga planet. Men nu vill jag stanna upp för att uttrycka mina önskningar om branschens 2016. Jag tänker mycket på hur branschen kan göra ännu större nytta för näringsliv och samhälle, bli ännu mer relevant och förbli en attraktiv bransch att jobba och utvecklas i. Så här kommer tre önskningar om branschen som jag hoppas ska gå i uppfyllelse under det nya året.

Min första önskan är att alla revisions- och redovisningsbyråer utmanar sina affärsmodeller och ser över produktutbud, organisation, arbetssätt, modell för prissättning med mera. Jag är glad att många byråer har kommit en bra bit i sitt arbete med att anpassa sig för en annorlunda morgondag. Andra har precis påbörjat förändringsresan medan några har valt att avvakta med den angelägna förnyelsen.

När framtidsstudien presenterades på Branschdagarna hösten 2013 tyckte säkert en och annan att den innehöll väl mycket science fiction. Att sikta på 2025 kändes långt bort, det gick att fortsätta som tidigare ett tag till. Men nu står det klart att samhällstrenderna i studien börjar påverka branschen. De ständigt ökande förväntningarna på transparens kan infrias tack vare digitaliseringen. Utvecklingen går därför mot att företagens rapportering rapporteras och konsumeras i realtid. Och med Big data förändras allt vad analys heter samtidigt som vi kan förutse en långtgående automatisering av branschens tjänster. Med allt detta följer även förutsättningar för nya tjänster och behov av ny kompetens till branschen.

Från FAR:s sida vill vi fortsätta att bidra med både omvärldsanalys och praktisk support. Vi rivstartar med en framtidsdag i januari. Sedan har vi anlitat Kairos Future för att under 2016 presentera en ny studie för FARs medlemmar. Den här gången är fokus på hur det digitala landskapet kommer att utvecklas för mindre och medelstora företag. Ambitionen är att den nya studien ska bli ett konkret stöd i en byrås förändringsarbete.

Min andra önskan gäller revisorn. Jag tror revisionen mår bra av lite mer salt, att revisorn blir tuffare. Ytterst handlar det om att möta intressenternas förväntningar och om revisionens relevans. Från politiskt håll försöker man stärka revisionens kvalitetet och oberoende genom EU:s revisionspaket. Men jag menar att det först och främst är upp till varje revisor att göra ett bra jobb och visa hög integritet.

Här ser jag att den nya revisionsberättelsen skapar nya möjligheter att göra större skillnad. För när revisorn berättar om risker och andra betydelsefulla förhållanden ökar nyttan för aktieägare och andra intressenter, men det förutsätter att revisorn verkligen framför ett tydligt budskap. Den utvidgade rapporteringen får inte resultera i meningslösa och överdrivet försiktiga uttalanden. Utifrån den brittiska erfarenheten fick vi på Finforum bästa tipset om hur övergången kan förberedas, nämligen att ”provtrycka” nya revisionsberättelsen på uppdragen året före skarpt läge.

Min tredje önskan handlar om att vi som bransch ska engagera oss mer i de stora utmaningarna för samhället. Exempel på områden där branschen kan bidra är kampen mot korruption, integrationen av nyanlända, socialt ansvarstagande och andra hållbarhetsfrågor.

Det kom en inbjudan från kungen. Som företrädare för FAR var jag välkommen att delta vid Global Child Forum. Temat var barnens rättigheter utifrån företagens hållbarhetsarbete med seminarier och workshops, hela tiden med aktivt deltagande från kungafamiljen. En sak återkom flera gånger under dagen på slottet. Många undrade nämligen vad FAR gjorde där. För mig är det självklart att vår bransch ska medverka i frågor som rör samhällsutmaningarna. I fallet Global Child Forum handlar det om att värna den största tillgången – barnen. Ska FAR inte vara med där? Branschen har, menar jag, en given roll att bidra till socialt ansvarstagande och till utveckling och kvalitetssäkring av företagens hållbarhetsarbete, bland annat för att förhindra barnarbete.

Ledare i Balans #1/2016

< Föregående

En annorlunda slottsmeny

Nästa >

Nya året börjar som alla andra men ändå inte

3 kommentarer

  1. Jan-Hugo Nihlen

    Jag håller med om mångt och mycket i det du skriver om dina önskningar för 2016 och framöver. Jag ser dock två huvudönskningar revisorn/revisionsbyrån och samhället. Det är viktigt att branschen utvecklas, så också den digitala världen hos företagen. Den digitala världen innebär dock att vi aldrig får glömma underlagen som ligger till grund för bokföringen. Det är viktigt att det som bokförs och utgör grunden för årsredovisningen bygger på den verklighet som företagen lever och verkar i.

    Inte bara revisorn ska visa stor integritet, så även de som utför registreringen av företagens verklighet. Någon kan ju säga, men är det inte därför vi har revisorn för att granska att ALLT är rätt? Det är ju numera mer regel än undantag att allmänheten frågar sig när något gått fel, ”Vad gjorde revisorn”? Jag skulle också önska mig att företagen tar redovisningen på allvar, att styrelserna engagerar sig i sin redovisning och verkligen ställer VD mot väggen genom att vid varje möte få VD att redogöra för hur han byggt upp sin interna kontroll. Det synes mig som om att detta har fallit i glömska. För att omvärlden ska ha förtroende för företagens redovisning måste styrelserna engagera sig, VD måste ta fullt ansvar, såsom ABL kräver, för företagets redovisning och revisorn drar sitt stå till stacken genom en väl underbyggd granskning.

    Det är också viktigt att notera att revisorn granskar företagen utifrån ett riskscenario som han/hon har bildat sig en uppfattning av, genom intervjuer, branschspecifik kunskap och erfarenhet som han/hon skaffat sig. Inte minst ska revisorn vara skeptisk och verkligen borra där så behövs. Men som sagt, granskningen utförs genom en riskanalys vilket gör att att inte alla ”poster” granskas. Detta är en viktig aspekt som allmänhet, politiker och journalister glömmer när revisorn granskas. För då gäller att ALLT ska vara rätt. Viktigt då att kontrollera revisorns risk- och granskningsplan. Här kommer den statliga myndigheten in i leken och kan granska samtliga arbetspapper hos revisorn för att utröna att ALLT är som det ska. Det torde vara lättare att med facit i hand granska något som gått fel, för det torde inte vara så svårt att veta vad man ska leta efter.

    Absolut ska vi vara en del av samhället och vara med och påverka där vi kan. Så skriver jag, även om jag lämnat yrket finns hjärtat med i branschen. Vi kan och ska hjälpa till, då det finns mycket kunskap inom våra olika byråer, som kan komma till nytta i hela samhället.

    Dan, god jul och gott nytt år.

    • Dan

      Jan-Hugo!
      Tack för kloka ord, inte minst om att branschen kan vara med och stötta samhället!
      Önskar dig God Jul och Gott Nytt 2016!

    • Sven-Arne Nilsson

      Är den gamle revisorn död, var frågan som ställdes i förra veckans temaartikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung (4. Januar 2016, S. 16). När jag läste den erinrade jag mig Jan-Hugo Nihléns bloggkommentar. Artikelförfattarna inleder med att i det förgångna var revisorns arbete ganska enkelt, det räckte att validera enskilda data, att räkna, väga, mäta och möjligen uppskatta. Det stämmer väl ganska bra med vad Nihlén skriver om vikten av underlagen till grund för bokföringen – utbytena med företagets omvärld eller affärshändelserna – och att det är viktigt att det som utgör grunden för årsredovisningen ”bygger på den verklighet som företagen lever och verkar i”.

      Nihlén fortsätter med att det också är viktigt att notera att revisorn granskar utifrån ett riskscenario som denne bildat sig en uppfattning av. Artikelförfattarna spetsar dock till vad som visar på ”grundläggande svagheter i den konventionella revisionen”: genom införandet av kapitalmarknadsorienterad rapportering, enligt IFRS, blir det inte mycket kvar att mäta, räkna och väga, utan revisorn måste finansmatematiskt beräkna. Med andra ord måste revisorn ägna sig åt företagsekonomisk prognostik. De exemplifierar med värdenedgångsprövning av goodwill: de reduceringar av redovisat värde på goodwill som tyska noterade företag utom telekomföretag gjorde 2012 implicerar nyttjandeperiod på mer än 200 år.

      En hel del mer står att läsa i artikeln, men författarna avslutar med att revisorsskrået naturligtvis kan försöka att själva också prestera det som analytiker sysslar med, att till den konventionella revisionen lägga en bedömning av framtiden. Författarnas svar på frågan tycks alltså vara att visserligen är den gamle revisorn död men likt galten Särimner återuppstår han eller hon, och då med en förmåga utöver det konventionella vägandet, räknandet och mätandet.

Kommentera

Powered by lovecraft Anders Norén